Annons

Han har bytt penna och akvarell mot träbitar

Personligt André Prah har intervjuat Olof Palme, varit i Sarajevo med Carl Bildt och tecknat allt från Nobelpristagare till politiker för bland annat New York Times.
Personligt • Publicerad 16 januari 2018 • Uppdaterad 24 november 2021

André Prah föddes 1941 i Slovenien – mitt under pågående världskrig. Hans pappa tvingades strida för tyskarna. Pappan kom till Köpenhamn där han hjälpte den danska motståndsrörelsen som i sin tur hjälpte honom över Öresund till Sverige i en träbåt. 1944 fick hela familjen Prah komma till Sverige. Familjen flyttade till Stockholm där André Prah och hans bror växte upp. När André var i 12-årsåldern började han teckna – något som han senare skulle komma att göra för bland annat Expressen, Dagens Nyheter och New York Times. Även idrott var – och är fortfarande – ett stort intresse.

– Men konsten har alltid varit nummer ett, säger André när vi träffas i hans 1600-talshus i Hänninge utanför Höör.

Annons

Som 18-åring började André vid Konstfack i Stockholm och fem år senare var han färdigutbildad bildlärare. Flyttlasset gick till Eskilstuna där han under sex år jobbade som lärare samtidigt som han spelade ishockey i Allsvenskan. 1970 skulle ett porträtt av det årets Nobelpristagare i litteratur Aleksandr Solzjenitsyn komma att leda in honom på en ny bana.

– Det var bara en bild av honom som hela världspressen använde – så jag gjorde en teckning av Solzjenitsyn och gick upp till Expressen och Bosse Strömstedt. Då sa han ”Du, kom hit. Vi anställer dig”.

Där blev André Prah kvar i 25 år.

– Det var jättekul att komma in på Expressen. Det var fantastiskt. Jag har ritat säkert 20 000 ansikten, säger han.

Under sin tid på Expressen var han bland annat tecknare, men även moderedaktör och kreativ direktör. Ibland skrev han också och tecknade av dem han intervjuade.

– Jag gjorde mycket på tidningen, säger han.

Efter sin tid på Expressen jobbade han under en period på New York Times. Han rapporterade för Svenska Dagbladet från kriget på Balkan och vid hans tecknarbord hänger ett fotografi från Carl Bildts hotellrum i Sarajevo. André Prah har även tecknat barnböcker – bland annat åt Astrid Lindgren.

För 14 år sedan flyttade han till Hänninge – men det är inte längre så ofta han står vid sitt tecknarbord.

– Jag har tröttnat på att teckna. Det blir så tradigt.

Istället är ateljén – ett ombyggt stall – hans favoritplats i bostaden. Där gör han konst av träbitar som han hämtar från Vik utanför Simrishamn. Sin inspiration får han i berättelser från andra världskriget. I hans ateljé står ett hundratal hästar han gjort i trä.

Annons

– Och det står 150 till på andra våningen och ytterligare ett par hundra hos grannen, säger André.

Det var för åtta år sedan han hörde talas om en händelse från andra världskriget som utspelat sig kring sjön Ladoga på gränsen mellan Ryssland och Finland. 1 000 ryska hästar ska då ha skrämts iväg av en brand varpå de flydde ner i sjön och frös ihjäl.

– Det är en fantastisk historia – att det står 1 000 hästar och fryser ihjäl i en sjön Ladoga.

När han hörde historien ville han sprida den med hjälp av konst och under en strandpromenad i Vik fick han idén om att göra hästarna i trä. Sedan dess har han åkte till Vik två-tre gånger i veckan för att hämta material.

– Jag tror att trä är ett material som går till hjärtat – det har haft ett liv och det är naturen som hjälpt mig att skapa. Nästan alla människor tycker det kan vara fint att se de här träbitarna.

Varje morgon när han går in i ateljén säger André Prah ”god morgon” till hästarna på ryska. Han har i en lastbil tagit med hästarna till bland annat Tyskland där han visat upp konstverket och berättat historien bakom.

För fyra år sedan fick han höra ytterligare en historia som nu också ligger varmt om hjärtat. Den handlar om den polska läkaren Janusz Korczak. Han köpte ett stort hus i ghettot i Warzsawa där han undervisade och tog hand om 200 judiska barn. 1941 ringde en tysk kommendant till Korczak och sa ”Du, Janusz, i morgon tar du med dig barnen och så går du bort till järnvägsstationen. Och sen får du se till att barnen går ombord. Och när du väl fått dem ombord ska du försvinna.”.

Nästa dag gick Korczak med barnen till järnvägsstationen. Han hade fått höra från kontakter att de börjat med gasning i Treblinka och Auschwitz och när han väl fått barnen ombord på tåget kom den tyska kommendanten fram till honom och sa ”Säg till barnen nu och sen försvinner du”. Men Korczak gick inte därifrån – istället sa han ”Jag går dit barnen går”, gick ombord på tåget och sedan har ingen sett varken honom eller barnen.

– Det kan jag aldrig glömma. Det sitter så hårt här inne i hjärtat. Det är så hjältemodigt, säger André som nu skapat träkonst av Janusz Korczak och barnen.

– Jag gör honom så att han flyger upp, säger Prah och pekar på trä-Korczak.

Annons

– Den sista resan.

Ytterligare en historia han gjort och gör konst av är den om Irena Sendler.

– Hon räddade uppskattningsvis 2 500 judiska barn genom att smuggla ut dem ur ghettot i en kärra. Hon hade en hund som skällde så fort den såg vakter, så vakterna sa bara ”det är hon med den djävla hunden igen” och släppte igenom henne. Hon riskerade sitt liv varje dag i flera år.

Till slut misstänkte vakterna att Irena Sendler höll på med något fuffens. De förhörde henne, slog isönder hennes armar och ben. Nästa dag skulle hon skjutas.

– Men den judiska motståndsrörelsen lyckades muta den vakt som skulle döda henne. På morgonen kunde vakten säga ”försvinn” och Irena Sendler höll sig gömd tills dess att kriget var slut. År 2007 var hon nominerad till Nobels fredspris, men det gick till Al Gore istället. Året efter det dog hon, berättar André Prah.

Han planerar turnera med utställningarna och dela med sig av historierna.

– Hela det här med andra världskriget har jag fått från min pappa. Han har under åren berättat om krigets helveten och allt vanvett. Han var själv förstörd av att ha dödat människor. Han planterade hos mig det här att ta reda på fakta, läsa om andra världskriget, titta vad nazisterna gjort och att man på så vis kan lära av historien.

– Det ska bli intressant att dela. Det är inte många i Sverige som vet vilka Janusz och Irena var.

bild 1/6
”Politik är att vilja.” Tecknat av André Prah.
André Prah och hans fru Christina bor sedan 14 år tillbaka i Hänninge. Där gör han träskulpturer, bland annat flera hundra ”ishästar” som han turnerat med i bland annat Tyskland. Foto: Erika Dahlin Jönsson
André Prah tecknade mycket i akvarell.
Olof Palme gör ballongdansen. Serie av André Prah från 1983.
Svensk export: Björn Borg. Av André Prah.
Rolling Stones i en gammal Aftonbladet-bilaga. Tecknat av André Prah.
”Politik är att vilja.” Tecknat av André Prah.
André Prah och hans fru Christina bor sedan 14 år tillbaka i Hänninge. Där gör han träskulpturer, bland annat flera hundra ”ishästar” som han turnerat med i bland annat Tyskland. Foto: Erika Dahlin Jönsson
Erika Dahlin JönssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons