Två presidentval med helt olika utfall
Presidentvalet i Finland gav ett otvetydigt resultat. För första gången sedan direktval infördes valdes presidenten redan i den första valomgången.
Den tidigare konservative finansministern Sauli Niinistö, nu oberoende kandidat, fick nästan 63 procent av rösterna. ”De sju dvärgarna”, som man kan kalla de andra kandidaterna fick mellan sju och 1,5 procent, bortsett från tvåan, som var den som gick vidare till andra valomgången förra valet, Pekka Haavisto från Miljöpartiet de gröna. Men han fick nu bara 12,4 procent.
Den tidigare partiledaren för Centern Paavo Väyrynen, som nu bildat eget parti för att kunna ställa upp i presidentvalet, fick med sitt EU-kritiska budskap fler röster än den andre tidigare partiledaren för C Matti Vanhanen, vilket förstås var pinsamt för Centern. Än mer pinsamt blev valresultatet för Socialdemokraterna, vars kandidat Tuula Hatainen fick bara 3,3 procent.
Även om valdeltagandet minskade något, eftersom valresultatet sågs som givet på förhand, blir Niinistös ställning som president mycket stark med det folkliga stöd han fick. Det kan ha betydelse inte minst i de kontakter med Rysslands president Vladimir Putin som är en viktig del i presidentens uppgifter.
Också den tjeckiske presidenten Milos Zeman, återvaldes i helgen. Men röstsiffrorna blev bara 51,6-48,4 i den andra valomgången. Det visar hur polariserat det tjeckiska samhället blivit, delvis på grund av Zemans politik.
I Tjeckien har presidenten än mer begränsad makt än i Finland. Men Zemans starkt EU-kritiska hållning i ett mycket EU-positivt land och hans nära kontakter med och stöd till den ryske presidenten Putin har väckt uppseende och också starkt motstånd från stora delar av det tjeckiska samhället. En tydlig skillnad mellan de större städerna och landsbygden, där Zeman har sitt huvudsakliga stöd, syns i valresultatet.
Han lär inte ens försöka brygga över motsättningarna, som utmanaren Jiri Drahos kunde ha gjort.