Opinion

Partier utan seriös inre partikultur

Opinion
Opinion Alla politiska riksdagspartier har någon gång haft valda ledamöter som som brutit med sina partier och blivit politiska vildar eller som isolerat sig från sina partigrupper.

Alla politiska riksdagspartier har någon gång haft valda ledamöter som som brutit med sina partier och blivit politiska vildar eller som isolerat sig från sina partigrupper. Men det är också tveklöst så att tre partier skiljer ut sig genom att de mer frekvent drabbas av inre splittring.

Tydligast har det varit inom Sverigedemokraterna men där finns också den enklaste förklaringen eftersom det är ett relativt nytt parti där oprövade politiker snabbt avancerat till riksdagen. Miljöpartiet som är ett äldre parti borde ha en mognare partikultur, men även där är de inre stridigheterna återkommande, nu senast när en Meetoo-anklagad ledamot lämnade partiet och två utrikespolitiska talespersoner förlorat sina uppdrag och en veteran som Carl Schlyter valt att isolera sig från partiet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En besvärlig situation för EU

Opinion
Opinion Polens nationalkonservative president får ytterligare en mandatperiod, vilket skapar fortsatta problem för EU.

Polens sittande president Andrzej Duda vann över Warszawas högerliberale borgmästare Rafal Trzaskowski. Det ger regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) fortsatt möjlighet att bedriva den nationalkonservativa politik som satt frågetecken efter Polens möjligheter att vara kvar i EU om man fortsätter att urholka rättssystemets oberoende och pressfriheten.

Polen visar i valresultatet en liknande klyvning som USA kämpar med inför höstens presidentval: det är så stor skillnad mellan olika väljargrupper att de nästan framstår som olika nationer. Klyftan går mellan stad och landsbygd, olika generationer och olika delar av Polen, där åsiktsskillnaderna kring jämställdhet, migration och hbtqia-frågor blir så stora att det känns hopplöst att söka nationell enhet, vilket nog skulle behövas under pandemin och återhämtningsfasen efter den. Med den här kombinationen vid makten lär Polen istället få lägga tid på att bråka med EU.

EU måste återigen fundera över var gränsen går för hur mycket medlemsländerna kan avvika från de värderingar som unionen är uppbyggd kring och de krav som finns för att kunna vara medlem, utan att man måste börja hota med konsekvenser och uteslutning.

Socialkonservatismen som Duda står för kan verka som en fråga för de enskilda medlemsländerna, men det är tyvärr inte så enkelt. Rättssäkerheten kan påverkas. Polens ”hbtq-fria zoner” har inte väckt så mycket uppmärksamhet som man skulle kunna tro: sannolikt för att det låter löjligt och många förmodligen antagit att det inte kan genomföras i verkligheten. Tyvärr är det inget skämt.

EU är grundat som är garant för fred i Europa: en viktig del av det är att man inte diskriminerar etniska eller sociala grupper och försöker göra folk till andra klassens medborgare. Alla måste vara lika inför lagen och pressen vara fri. Ungern och Polen har skapat frågetecken kring om de kan och vill anpassa sig till villkoren för medlemskap. Efter Brexit är inte ett EU-medlemskap givet för europeiska länder som vill gå i en annan riktning. I längden kan Polen och Ungern tvingas välja mellan sina nuvarande linjer och ett EU-medlemskap. EU måste under tiden givetvis ställa samma krav på Polen och Ungern som man gör på övriga medlemsländer.

Opinion

Barnen vi tappade bort

En teckning från rättssalen föreställande Lilla Hjärtats biologiska mor och advokater.
Rättegången mot Lilla Hjärtats biologiska förälder.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Opinion
Opinion Under sommarens försiktiga försök till socialt distanserat umgänge med vänner och familj dyker ett ämne upp gång på gång: Lilla Hjärtat.

Under min sommarsemester har försiktiga försök gjorts att återuppta socialt umgänge med släktingar och vänner, genom promenader och fika i trädgårdar.

Med på promenaden eller vid kaffebordet har ibland funnits en liten flicka, som inte fick vara kvar i världen länge nog för att uppleva den. Esmeralda, kallad Lilla Hjärtat i nyhetsartiklar. Insikten om att barn kan råka så illa ut i ett välmående land som Sverige skaver och folk frågar sig med hur det kunde bli så.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Elsystemet hanteras dåligt

dZx7VRd9ES6lpVwEPRDpgJwH3ao.jpg
Foto: Hasse Holmberg
Opinion
Debatt.

Elpriset i Skåne rusade 25 juni till orimliga höjder, i första hand beroende på Svenska Kraftnäts inkompetens. När det bestämdes att Sydvästlänken på 1200 MW elkraft till Skåne från Småland skulle skjutas upp för 19 gången till oktober i år, det vill säga med sex års försening, sade Svenska Kraftnät att förseningen inte medför någon markant risk för effektbrist i Skåne. Deras beräkningar sades visa att risken för effektbrist var oberoende av Sydvästlänken och under en timme per år.

Vattenfall planerade att återuppta driften av Ringhals 1 i april i år efter årligt underhåll. Återstarten beslöt dock att skjutas upp till efter sommaren, av företagsekonomiska skäl Samtidigt återstartade inte Ringhals 3 den 3 juni som planerat. Den togs dock åter i drift kort innan Ringhals 1 hunnit bli driftklar. Tala om smart företagsekonomi. Nu får Vattenfall 300 miljoner av Svenska kraftnät för att i onödan återstarta R1. Hade varit bättre och billigare om Svenska Kraftnät bestämt att varken oljekraftverket i Karlshamn eller R1 skulle återstartas utan valt billigare lösningar. Kortsiktigt kunde man till exempel dragit ner på O3 i Oskarshamn som man gjorde 2018 då en tänkbar brist på svängmassa uppstod på grund av O3:an storlek.

Sveriges elanvändning, knappt 135 TWh på årsbasis, är den lägsta sedan 1980-talet.

I Norrland är det nu vårflod. Överföringskapaciteten från Norrland söderut är 7300 MW men bara 4300 MW överfördes vid den aktuella tiden. Sveriges elexport senaste året var rekordartade 27,5 TWh, motsvarande cirka hälften av kärnkraftproduktionen. Sydsverige har dessutom en maximal importkapacitet på 3200 MW, 25 juni skedde en nettoimport på endast ca 200 MW.

Man undrar onekligen hur Svenska Kraftnät lyckats försätta södra Sverige i en så absurd situation att elpriset översteg 2 kr/kWh mitt i sommaren, med mycket låg elförbrukning. Någon elbrist finns ju verkligen inte.

I Svenska Kraftnäts larmrapport nyligen om effektbristen ignoreras dessutom helt så kallad efterfrågeflexibilitet, d v s att kunderna kan bidra till att minska elanvändningen vid effekttoppar. Det är enligt samstämmiga bedömningar den billigaste lösningen på effektproblemet och finns tekniskt genomförd på flera ställen. Energikommissionen visade på en potential på cirka 4000 MW 2016, som nu växer med antalet elbilar genom beprövad så kallad Vehicle to Grid-teknik.

Mot ovanstående bakgrund borde en kommission tillsättas för att granska Svenska Kraftnäts

klandervärda agerande som orsakat det extremt höga elpriset.

Göran Bryntse

Tekn Dr

Ordförande SERO

Opinion

Kontanterna måste försvaras - lagstifta!

Opinion
Opinion

”Vi har nu nått en punkt där kontanternas funktion i samhället är hotad.” Riksbankschefen Stefan Ingves och hans vice Cecilia Skingsley slår fast det i en debattartikel i söndagens Aftonbladet.

Det är välkommet att riksbanken har kommit till denna insikt. Länge slog Riksbanken ifrån sig, trots att det i riksbankslagen slås fast att svenska sedlar och mynt är lagligt betalningsmedel i Sverige. Ändå har allt fler butiker - och banker - tillåtits vägra ta emot kontanter som betalning med hänvisning till avtalsfriheten. Den som inte vill sälja för kontanter slipper alltså det, medan den som vill köpa för kontanter inte kan kräva det. Det är bakvänt.

Nu kräver Riksbanken att riksdagen stärker skyddet för kontanter. En ny lag som gäller från nästa år slår fast att bankerna gemensamt måste garantera tillgång till kontanter överallt, men det kan räcka med en uttagsautomat eller avtal med livsmedelsaffären i byn. Däremot finns ingenting som kräver att sedlar och mynt verkligen ska gå att handla för.

Visst har de digitala betaltjänsterna, som bankkort, Swish och andra överföringsmöjligheter, gjort många affärer smidigare. Men det finns samtidigt många människor som har begränsad tillgång till de digitala hjälpmedlen eller begränsad förmåga att använda dem, konstaterar de båda riksbankscheferna - eller begränsad digital uppkoppling.

Ett för Riksbanken kanske viktigare skäl är att kontantlösheten kan bli ett problem för Sveriges beredskap, vilket redan märkts vid längre strömavbrott eller avbrott i internetuppkopplingarna. Om inte butiker och banker normalt hanterar kontanter är det svårt att tro att det skulle fungera i någon form av kris.

Därför måste riksdagen ta Riksbankens varningssignal på stort allvar. Pengar i form av kontanter har varit ett smidigt betalningsmedel i mer än tusen år. Det är något som alla kan hantera, alltid. Möjligheten måste finnas kvar även i det digitaliserade samhället.

Opinion

Konspirationsteorier florerar om corona

Opinion
Opinion

I botten på coronapandemin finns ett tidigare okänt virus. Det är inte märkligt att det florerar en mängd olika teorier, mer eller mindre realistiska, om vad som ligger bakom viruset.

En av de mest fantastiska, men också en av de mera utbredda, handlar om att det är 5G-masterna som gör människor sjuka. Här förenas två okända, potentiellt farliga företeelser - det nya viruset och den nya 5G-teknologin.

Konspirationsteorierna att 5G skulle ha samband med corona förekommer framför allt på nätet, i olika s k sociala medier som Facebook, Tiktok, Snapchat och andra. I viss mån försöker ägarna av kanalerna begränsa spridningen av villfarelserna men långt ifrån allt stoppas. Och kanske ska inte heller den här typen av spekulationer stoppas. (Värre är det med det konspiratoriska motståndet mot vaccinationer, som är rent hälsofarligt.)

Men konspirationsteorier går alltför ofta längre än till spekulationer. I april brann en 20 meter hög 5G-mast mitt i London. Två unga män greps för dådet. Häromveckan dömdes en man för att ha tänt eld på en mast i Liverpool. Mobiloperatören Tre har bekräftat att master saboterats under våren, och att bolaget noterat ”en ökad aktivitet i vissa Facebookgrupper som är kritiska till 5G-utbyggnaden”.

Så ofarliga är inte konspirationsteorierna. När tillräckligt många tar till sig de falska budskapen och agerar kan det bli farligt, inte bara för masterna utan även för levande människor.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Opinion

Glöm aldrig folkmordet

Minnesplatsen för offren för folkmordet i Srebrenica i Potocari Bosnien Herzegovina.
Opinion
Opinion
Ledare. För 25 år sedan mördades mer än 8 000 bosniakiska män och pojkar i Srebrenica i Bosnien Hercegovina. Det är ett folkmord som inte får glömmas.

Under första hälften av 1990-talet pågick inbördeskrig i det sönderfallande Jugoslavien. EU spelade snarast en negativ roll genom att Tyskland och flera andra EU-länder, liksom Sverige, tidigt erkände Kroatien, trots att där pågick strider med försök till etnisk rensning riktad mot såväl kroater som serber.

Än intensivare etniska strider inleddes i Bosnien Herzegovina 1992, och kulmen var en massaker i Srebrenica 1995, där mer än 8 000 bosniakiska män och pojkar mördades medan kvinnor och barn drevs bort. Den här massakern klassades sedan som folkmord, och de bosnienserbiska ledarna Ratko Mladic och Radovan Karadzic dömdes långt senare till livstids fängelse av den särskilda domstolen i Haag för att ha varit ansvariga för folkmordet.

Nu finns en begravningsplats i Ptotocari, där kvarlevorna efter de mördade samlats, efter stora svårigheter att finna och identifiera kropparna. De mördade begrovs i över 80 massgravar utan några namn och många gånger massakrerade till oigenkännlighet. På minnesdagen i lördags begrovs ytterligare nio nyligen identifierade offer, men fortfarande saknas mer än tusen döda.

För 25 år sedan, 50 år efter andra världskrigets slut då det kanske värsta folkmordet någonsin utfördes, begicks alltså ett nytt folkmord i Europa, utan att någon ingrep och trots att fredsbevarande FN-styrkor fanns på plats.

På 25-årsdagen högtidlighölls minnet av de mördade på många platser runt om i Europa, så även i Sverige. Till Sverige kom många bosnier på flykt undan striderna och fick en fristad här. De flesta är nu väl integrerade i samhället med lika hög sysselsättningsgrad som infödda svenskar. Nu minns de med största smärta sina mördade kära som inte hann undan kriget.

Även vi som inte har någon direkt koppling till krigen i forna Jugoslavien behöver komma ihåg, att etniska motsättningar och krig kan bryta ut plötsligt, utan förvarning. Därför får vi aldrig glömma folkmordet i Srerbrenica.

Yngve Sunesson

Opinion

Kollektivtrafiken ska vara trygg

org-5aec5e55-522e-467c-9370-a8da448acbe7.jpg
Opinion
Opinion

Tycker du att det är tryggt att resa i den skånska kollektivtrafiken?

Det tycker vi att alla ska känna. För ska fler kunna välja att ta tåget eller bussen är det viktigt att vi jobbar för att öka tryggheten. Personer ska inte behöva välja bort kollektivtrafiken för att de inte känner sig trygga. Därför är det viktigt för oss i Centerpartiet att vi kan öka tryggheten för alla som åker med Skånetrafiken, oavsett vart i Skåne resan äger rum eller med vilket av de olika transportmedel den sker med.

Centerpartiet lyfte trygghetsfrågan högt i valrörelsen och nu kan vi se flera av de konkreta förslag vi lade då bli verkstad. Tre viktiga exempel är:

1. Flexibla nattstopp - en trygghetsreform för våra resenärer på nätterna men också ett sätt att tänka utanför boxen kring de traditionella hållplatserna. Rent konkret innebär det att man som resenär kan få möjlighet att stiga av på andra platser än vid de ordinarie hållplatserna, förutsatt att det är trafiksäkert att stanna där. Just nu pågår pilotprojekt på två platser i Skåne, med en trolig utvidgning till fler platser. Sedan ska försöksverksamheten utvärderas för att förhoppningsvis resultera i att vi kan rulla ut flexibla nattstopp runt om i regionen.

2. Trygghetsnummer – är ett särskilt prioriterat telefonnummer som man kan ringa om man känner sig otrygg eller upptäcker skadegörelse. Detta är en viktig trygghetsreform som gör att resenärerna kan få hjälp eller stöd i en situation som inte är akut och kräver kontakt med 112. Dessutom kan det kännas som en trygghet i sig att veta inför en resa att det finns ett nummer som man kan ringa om något skulle kännas otryggt. Senast den 1 november i år ska detta nummer införas som en försöksverksamhet och kommer att vara tillgängligt dygnet runt där de som svarar är särskilt utbildade.

3. Punktlighet – en annan viktig trygghetsfaktor handlar kanske inte så mycket om den faktiska tryggheten utan snarare om den upplevda tryggheten av att komma fram i tid dit man ska. Det finns inget som är mer stressande än att det tåg eller den buss man ska ta är försenad och att man därför riskerar att missa sin anslutning eller att kommer försent till det där viktiga tillfället man är på väg till. Den som väljer att åka kollektivt ska veta att man kommer fram på utsatt tid, oavsett var i Skåne man befinner sig. För att uppnå det har flera åtgärder vidtagits sedan vi tillsammans med övriga allianspartier tog över styret för Region Skåne.

Vi är glada för de satsningar som nu sker för att öka tryggheten för resenärerna. En trygg kollektivtrafik för Skåne framåt.

Lars Hansson (C)

Förste vice ordförande i kollektivtrafiknämnden

Charlotte Bossen (C)

Ledamot i regionfullmäktige

Hanna Ershytt (C)

Ersättare i regionfullmäktige

Opinion

Vårdskulden kommer att ta tid att beta av

Opinion
Opinion

Över 5 000 svenskar har dött av covid19 och cirka 75 000 har konstaterats vara sjuka under den här våren.

Men många andra har drabbats av följderna av pandemin. I nästan alla regioner har såväl mammografi som tarm- och livmoderhalsscreening ställts in eller skjutits upp av oro för att sprida smitta eller för att resurserna använts till coronaberedskapen. Många som misstänker att de har fått cancer har av liknande skäl avstått från att söka vård.

Samtidigt har planerade operationer i stor utsträckning ställts in eller skjutits på en oviss framtid, sedan de första signalerna hördes om att coronasmittan kommit till Sverige. Det har drabbat tusentals människor med olika typer av smärta och andra problem.

En missad eller försenad cancerdiagnos kan vara livshotande, eftersom tidig diagnos och behandling ofta är avgörande för möjligheten att bota cancern.

En inställd eller uppskjuten höftoperation är i allmänhet inte livsfarlig, men begränsad rörlighet och ständig smärta liksom den ovisshet en inställd operation medför begränsar möjligheterna till ett fullvärdigt liv på ett allvarligt sätt.

När nu pandemin ser ut att klinga av, när antalet nya smittade och framförallt svårt sjuka minskar, måste sjukvårdens ordinarie verksamhet prioriteras på nytt, trots att personalen redan är hårt ansträngd. En vårdskuld har byggts upp under de fyra månader som pandemin rasat, som kommer att ta tid att beta av. Men det måste göras, och resurser måste avsättas. Det är lika viktigt som kampen mot coronasmittan.

Yngve Sunesson

NÄSTA ARTIKEL