Underbart och onämnbart till nytta, glädje och skam

Det var enkelt och lätt att lyfta på kjolen och visa männen sina behag.

– Underbyxor användes av ”dåliga” flickor, sa man. Men det ändrade sig efterhand som klädesplagget spred sig hos befolkningen, säger Jane Lundkvist.

Hon och kollegorna Christin Lilja och Åsa Spångberg har satt upp en spännande liten utställning i Hembygdsmuseet med titeln ” Underbart – som innehåller det onämnbara”.

När museet rensade i sitt stora lager upptäckte man en massa underkläder från förr, som människor skänkt från gamla dödsbon.

– Vi tyckte det var synd att de bara skulle ligga till ingen nytta och började forska kring underklädernas historia. Det är ett ämne som vi inte vet så mycket om, bortsett från att alla använder bh, kalsonger och trosor utan att tänka på det, säger Jane Lundkvist.

Det är först i början på 1900-talet som underkläder börjar bäras av gemene man och kvinna. Innan dess bar män långskjortor som knöts i skrevet.

När kalsongerna gjorde entré var de stora och pösiga i tjock bomull, som lappades och lagades i det oändliga.

Inte så sexigt kanske och med tanke på dåtidens tvättmöjligheter inte så fräscht heller, får man förmoda.

En järnkorsett från 1500-talet ser ut som ett tortyrredskap.

Utställningen visar alla sorters underkläder genom seklerna fram till i dag.

På 50- och 60-talet introducerades trosor och kalsonger i nylon. Men det blev ingen succé och för svann. På 70-talet kom sexiga underkläder, som ett pikant attribut.

Utställningen ska dokumenteras i Hembygdsföreningens nästa årsbok.