Spår trendbrott för 2018

Priset på lammkött har i princip legat still de senaste åren. Men nu syns tecken på en vändning.
– Jag tror på ett tydligt trendbrott under 2018, säger Tomas Olsson, ordförande i Sveriges Lammköttsproducenter.

Avräkningspriserna för lammkött i Sverige har under de tre senaste åren inte gått upp så som branschen hoppats. Samtidigt har priserna ökat på den internationella marknaden, exempelvis på Nya Zeeland och Irland.

Tomas Olsson tror att prisstegringen nu kommer även till Sverige. Men en av förutsättningarna för detta är att volymerna på den inhemska marknaden höjs. Det behövs en rationalisering av produktionen och mer kunskap om hur man sköter en större gård.
– Anledningen till att vi inte har fått samma höjning på lamm som på nöt är att vi är för små. Självförsörjningsgraden är bara 27 procent. Det är väldigt lågt, vi skulle behöva komma upp i 50 procent.
KLS Ugglarps ökade sin lammslakt med 10 procent under 2017, men de har nämnt att ett problem är att just det att snittleverantören av lamm inte lämnar så många djur åt gången.
– Många har idag lammproduktion som hobby och för att hålla sina marker öppna. De får gärna finnas kvar, men det behövs fler professionella producenter som kan leverera till stora livsmedelsföretag som KLS Ugglarps och HKScan, säger Tomas Olsson och fortsätter:
– Det finns inte någon riktig tradition för det här i Sverige, men det håller på att vända. Det har blivit större efter EU-inträdet och med de nya grupper vi har i landet som vill köpa lamm.
Själv har han cirka 1 000 tackor på sin gård Norrbygård, utanför Kungsör i Västmanland.
Förutom ökade volymer är det viktigt att satsa på fortsatt hög kvalitet. Tomas Olsson vill att man jobbar mer med att lyfta de mervärden svenskt lammkött har.
– Det har varit lättare på grissidan att prata om mervärden, men med lamm är det svårare. Vi kastrerar eller svanskuperar inte djuren rutinmässigt. Vi slaktar inte utan bedövning och vi har korta slakttransporter.
– Konsumenterna ser att det svenska köttet är dyrare men tänker inte på vad det bidrar till. Genom att djuren är ute på bete får vi också det öppna landskap som format Sverige i tusentals år. Det tänker inte inte konsumenterna på och det är en utmaning för oss att ändra på det.
Han vill också se ändringar i lagstiftningen som skulle göra det enklare för ranchdrift.
– I södra Sverige har du områden som passar perfekt för det här och man skulle kunna göra så som man gör på Nya Zeeland och på brittiska öarna. De har inte djurstallar och det tar ner kostnaderna. Vi ska så klart ha en fortsatt god djuromsorg, men vi vill titta närmare på det här.
Vad bör man tänka på för att lyckas med sin verksamhet?
– Många ringer mig och frågar just det och då brukar jag säga att man inte ska inte investera för dyrt från början och så ska man se till att skaffa bra djurmaterial. Och så måste man ha kunskap, säger Tomas Olsson.