La Gamine, flickan som håller en spegel i handen, av Axel Olsson på Första Avenyn. – Ett av få tecken i stan med kvinnligt förtecken, konstaterar planarkitekt Malin Backman i namngivningsgruppen. Foto: Stefan Olofson

Få kvinnor på Hässleholms gator och torg

Hässleholm Av Hässleholms 30 gator med personnamn är 27 manliga och tre kvinnliga. Det innebär att bara tio procent av stans gator är döpta efter kvinnor.

Det är inte unikt för Hässleholm, för så ser det ut i hela Sverige. I storstäderna är kvinnonamn mer representerade generellt, men utgör ändå bara en liten del jämfört med männen.
Någon annan förklaring till det här ojämlika tillståndet är att det oftast har varit män som namngett gator, torg, kvarter och parker efter män som har gjort olika avtryck.

Gertrud Richter är planchef på Stadsbyggnadskontoret. Det är där som makten finns över namngivningen av gator, kvarter och platser.
– Det låter ju inte jättebra att så få kvinnor har fått ge namn till gator. Det är faktiskt dåligt ur ett genusperspektiv, men namnen sattes för ett tag sedan. Själv ser jag gärna fler kvinnonamn och kan tänka mig att ta fram en checklista som vi kan bygga vidare på. Nu har vi ju fått Amelies plats, vilket jag tycker är jättebra. Och platsen har verkligen blivit en succé.

Enligt SCB, Statistiska centralbyrån, är Sveriges 2 400 gator med personnamn 2 100 manliga och 350 kvinnliga, 2016.
Jan Karlsson är chef för Stadsbyggnadskontoret och har deltagit i arbetet med att ge namn till gator, kvarter, platser och torg i kommunen i många år.
Det finns en namngivningsgrupp, som arbetar med att ta fram passande namn när detaljplaner tas fram för nya områden, gator och kvarter.
– Man jobbar väldigt omsorgsfullt och ser till ett antal faktorer och riktlinjer följs, säger han.
Han förklarar att namngivningsgruppen utgår från olika kategorier, grupper av namn, som fågelarter, landskap, eller yrken till exempel.
– Tanken är att ett område ska ha ett genomgående tema på gator och platser, förklarar Jan Karlsson.
Det får inte vara för likt, eller identiskt med någon redan befintlig gata och det ska vara språkligt lätt att uttala och läsa.
– Vi tänker mycket på räddningstjänsten och annan blåljuspersonal, eftersom det inte får finnas några tveksamheter i en krissituation.

När det gäller personnamn på gator är det väldigt restriktivt. Det finns klara riktlinjer.
– Man ska undvika namn på levande personer. Det är mot riktlinjerna, förklarar Jan Karlsson.
Namnberedningen kallar det memorialnamn och det främsta syftet är att hedra en persons minne, som till exempel Ehrenborgs plats i Hässleholm.
Det kan bli konflikter, särskilt om politikers namn blandas in. Då kan det bli maktkamp mellan olika sidor.
Namnberedningen har ett antal punkter som måste uppfyllas när namn tas fram. Personen bör, som sagt, vara avliden sedan ett antal år och ska vara förtjänt av att få sitt namn på en gata, eller plats. Det kan det råda olika uppfattningar om det.
– Det ska vara ett namn som är känt av de som bor på platsen, säger Jan Karlsson.

Namngivningsgruppen tänker inte primärt in att nya gator ska få namn efter kvinnor.
Jan Karlsson kan mycket väl tänka sig att ha mer fokus på kvinnonamn i framtida namngivning.
– Gator är oftast uppkallade till olika företeelser. Järnvägen och militären har satt många avtryck i gatunamnen i Hässleholm.
Vi är stolta över våra tre Avenyer och jag är mycket glad för att Amelie Ehrenborg fick ge namn till platsen vid Första Avenyn.
Jan Karlsson tycker det är bra om fler kvinnonamn hittas.
– Vi är öppna för förslag från allmänheten. Västra Göinges Hembygdsförening brukar få yttra sig och komma med förslag på namn. Ytterst är det politikerna i byggnadsnämnden som tar det avgörande beslutet om vilka namn som ska ge på våra gator, kvarter, torg, parker och platser.

Dagens fråga

Längtar du efter snö?

Loading ... Loading ...

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Veckans ibladningar