Annons

Pub­lic ser­vi­ce spelar vik­tig roll

Krönika Fri tel­e­vi­sion har ett stort vär­de för de­mo­kra­tin.
Opinion • Publicerad 12 april 2018 • Uppdaterad 25 november 2021

Sve­ri­ges Television hör till de fö­re­te­el­ser som svenska folket älskar att hata. Alla har syn­punkter på nya pro­gram. Och visst kan man ifrå­ga­sätta pro­gram som Sve­ri­ges fetaste hundar.

Ändå är för­tro­en­det för Sve­ri­ges Television och Sve­ri­ges Radio, det som till­sam­mans kallas Pub­lic ser­vi­ce, fort­fa­ran­de högt. I Me­die­aka­de­mins för­tro­en­de­ba­rom­e­ter, som pub­li­cerades för ett par vec­kor se­dan, har 58 pro­cent av svenska folket för­tro­en­de för SVT och 65 pro­cent för SR. Det in­ne­bär tredje res­pek­ti­ve femte plats bland de fö­re­tag och in­sti­tu­tioner som är med i mät­ningen.

Annons

Det kan jäm­föras med att lo­kal­pressen har för­tro­en­de hos 43 pro­cent av svenskarna, en nivå som varit sta­bil de senaste åren. Där­emot är för­tro­en­det för kvälls­tid­ningarna (och TV3) myc­ket lågt, 10-14 pro­cent och har all­tid varit det.

För­tro­en­det va­rierar nå­got be­ro­en­de på po­li­tisk åsikt. En­ligt årets för­tro­en­de­ba­rom­e­ter har SD-sym­pa­ti­sörer lågt för­tro­en­de för SVT och SR, bara cir­ka 30 pro­cent. Röd­gröna sym­pa­ti­sörer har högre för­tro­en­de för så­väl SR som SVT än al­li­ans­sym­pa­ti­sörer. Hur det för­delar sig inom blocken är okänt.

Även om det är över­dri­vet att tala om ett ras i för­tro­en­det för pub­lic ser­vi­ce-ka­nalerna är det dock en klar minsk­ning. En del av för­klar­ingen kan vara SD:s ök­ade sym­pa­tier. När SD-väl­ja­rna hör ”sin” par­ti­le­da­re skälla på de eta­ble­rade me­di­erna i god Trump­stil på­verkas de na­tur­ligt­vis.

Mer oroande är att även al­li­ans­väl­ja­re un­der den senaste man­dat­pe­ri­oden tappat i för­tro­en­de. Det har länge bland Mo­de­raterna funnit en stark kri­tik mot ”stats-tv”. Minns att flera nya M-stats­råd 2006 av­slöjades med att ha låtit bli att be­tala tv-li­censen av ideo­lo­giska skäl. Kul­tur­mi­nis­tern Ce­cil­ia Stegö Chilò tvingades avgå ef­ter tio dagar på grund av att hon inte an­mält sin tv.

Den sy­ste­ma­tiska och ideo­lo­giska kri­tiken från hö­ger­håll, bland an­nat nä­rings­livs­fi­nan­sie­rade Tim­bro, mot pub­lic ser­vi­ce har san­no­likt ock­så på­ver­kat al­li­ans­sym­pa­ti­sörerna. Var­je miss­tag – och så­dana görs na­tur­ligt­vis många i ett stort fö­re­tag som SVT – tas som an­led­ning för ett ideo­lo­giskt an­grepp på pub­lic ser­vi­ce.

En som tog Me­die­aka­de­mins ba­rom­e­ter som ut­gångs­punkt för kri­tik mot pub­lic ser­vi­ce var M-riks­dags­mannen Lars Beck­man. Han kastade fram för­sla­get att (kan­ske ef­ter ame­ri­kansk fö­re­bild) ”dela upp SVT och SR i en tyd­lig so­cia­lis­tisk del och en al­li­ans­vän­lig del”. Det var knappast se­riöst menat och skulle in­ne­bära att pub­lic ser­vi­ce-iden raderades ut.

I Danmark, med lik­ar­tad or­ga­ni­sa­tion och liknande de­batt, har Dansk folkeparti tvingat fram ett re­ger­ings­för­slag om att skära ned an­slagen till Danmarks Radio med 20 pro­cent och sälja 40 pro­cent av TV2.

Även om det ob­jek­tivt inte går att påvisa nå­gon sy­ste­ma­tisk po­li­tisk slag­si­da i SVT:s el­ler SR:s verk­sam­het måste bo­lagens led­ningar och re­dak­tioner ta det minskande för­tro­en­det och den hårda po­li­tiska de­batten på all­var. Re­glerna om opar­tisk­het måste stän­digt vara levande.

Men alla som för de­batten uti­från am­bi­tionen att rasera pub­lic ser­vi­ce bör se ut­veck­lingen i Polen och Ung­ern som ett var­nings­tec­ken. Fri tel­e­vi­sion har ett stort vär­de för de­mo­kra­tin.

Yng­ve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons