Det våras för naturbruksområdet

”Adrians hus. Stort renoveringsbehov. Riv.”

Så står det i rapporten om tänkbara utvecklingsmöjligheter för Naturbruksområdet.

Fastighetschef Anders Edwall tittar på den iögonfallande och, det får man väl ändå säga, tämligen gedigna villan som en gång varit privatbostad och senare elevhem (hör av er ni som vet mer).

Sedan vänder han sig om, kisar mot vårsolen, och säger:

– Det står jag för alla dagar i veckan.

Du inser att du kan få hela bevarandekadern på dig för de där orden?

– Jag vet, jag vet.

Det är skillnad på objektiva värden och subjektiva, emotionella, värden.

Objektiva värden handlar om att på ett fackmannamässigt sätt göra statusbedömningar av 13 fastigheter inom det som kallas Naturbruksområdet.

Det är egentligen inte mer kontroversiellt än att konstatera att området vilar på en blandning av isälvssediment, morän och sand (som för övrigt är lämpliga markförhållanden att bygga på).

Sedan kommer den svåra biten.

Kanske är Adrians hus värt att bevara av andra skäl, när man bortser från brandskyddsförordningar och kostsamma renoveringsbehov?

Naturbruksområdets jordmån är ideal för den typen av potentiellt infekterade frågor att växa i.

Här är ett par sådana:

o Vad ska hända med Dufveska skolan, anno 1881?

o Ska man göra om Parkskolan till attraktiva bostäder i sjönära lägen och bygga en helt ny Parkskola på Naturbruksområdet?

De sista eleverna lämnar naturbruksgymnasiet sommaren 2019 men redan i slutet av 2010 pekades Naturbruksområdet ut som ett utredningsområde.

Hur kan det utvecklas och vad ska det innehålla i framtiden?

I augusti i fjol tillsattes en projektgrupp, underställd kommunledningen, som skulle börja med att fastställa alternativa förslag till inriktning för utveckling av området, som det heter.

Nu har man tagit fram tre olika förslag, eller scenarier, till utveckling.

Projektgruppen började med att känna in området, berättar Susanne Rönnefeldt Berg, utvecklingsstrateg.

– Det är bara att lyssna. Märker du hur lugnt här är? Då ligger området ändå väldigt nära centrum. Ett enormt attraktivt läge som man måste ta tillvara.

I samtliga förslag finns en sedimenteringsdamm med.

Det behövs en damm för att ta hand om dagvatten som i dag kommer från industri- och deponiområden och rinner orenat ut i Osbysjön.

En damm skulle även knyta samman området i ett ”blågrönt stråk”, med Osbysjön och Driveån.

Dammen skulle kunna omges av en parkliknande miljö, till gagn inte minst för seniorerna på Rönnebackens äldreboende, tror Ebba Blomstrand, samhällsplanerare.

En annan sak som genomsyrar samtliga alternativ är bostäder.

– Det behövs en mix av gammalt och nytt, säger fastighetschef Anders Edwall.

I rapporten uttryckt som: ”Genom att blanda äldre byggnader med kulturhistorisk karaktär med nya bostadstyper skapas ett mångfacetterat område med karaktär”.

För att återanknyta till Parkskolan.

I ett av förslagen vädras tanken att flytta Parkskolan till Naturbruksområdet och exploatera den befintliga skolan för bostadssyften.

– Det är väl den vildaste idén i den här rapporten, säger Susanne Rönnefeldt Berg.

Men Parkskolan ligger väl utanför området? Det ingick väl inte i uppdraget att vädra tankar kring skolans framtid?

– Nej, det gjorde det inte, säger Susanne Rönnefeldt Berg och ler.

Hon får snabbt uppbackning av Anders Edwall och Ebba Blomstrand.

– I vårt uppdrag skulle vi titta brett, säger Anders Edwall.

– Vi skulle inte ta hänsyn till kostnader utan tänka fritt. Då gjorde vi det, säger Ebba Blomstrand.

Dagens Parkskola ligger som ett glimrande smycke för tränade ögon.

Vi lånar dem av Osbybostäders vd, Kent Lundén.

– Ett kanonläge. Det uppfyller alla kriterier. Vattenkontakt vill alla ha.

Sedan tillägger han att det skulle bli ganska kostsamt att bygga om skolan till bostäder. Det är inte heller säkert att idén faller Osbyborna och politikerna i smaken.

– Jag och Anders (Edwall) kommer utifrån och ser det med andra ögon men det kanske inte fungerar känslomässigt i den lokala kontexten. Det måste man ha respekt för.

Dufveska skolans användningsområde har det redan blivit diskussioner kring. Hembygdsföreningen vill ha ett kulturhus här. Det var till nyligen också aktuellt att anpassa nedanvåningen för korttidsboende för barn och unga.

– Det blir sannolikt inget av med det, säger fastighetschef Anders Edwall.

Kan det bli en del av en framtida Parkskolan?

– Det är fullt genomförbart.

Kulturhus?

– Vi är inte riktigt så långt i planerna. Vi måste först ha beslut på vilket av de tre alternativen vi ska arbeta vidare med, säger Susanne Rönnefeldt Berg.

Från den edwallska horisonten handlar mycket om vad som är möjligt och rimligt att göra tekniskt och ekonomiskt.

Som med Adrians hus.

– Det behövs utrymningsvägar, renovering, fler toaletter. Man kan stycka av och sälja men hur gör man med in- och utfart? Men besluten ligger hos politikerna.