Vespa Velutina, i Sverige kallad sammetsgeting. Foto: Danel Solabarrieta

Geting hotar de svenska honungsbina

På landet Sammetsgetingen har dykt upp som ett nytt hot mot svensk bioodling.

Tidigare i år visade forskning från Lunds universitet att honungsbin inte synbart påverkas av neonikotinoider, ett ämne som förekommer i växtskyddsmedel vid framförallt rapsodling. Nu dyker ett annat orosmoln upp för honungsbina i form av den asiatiska rovgetingen vespa velutina, i Sverige kallad sammetsgeting.

Getingen dök upp i södra Europa i början av 2000-talet och orsakar nu problem där. Liksom bålgetingen äter den honungsbin vilket utgör ett hot för biodlarnäringen. Dels genom att bisamhällen förstörs vilket får till följd att produktionen av honung minskar, dels genom att intäkterna från pollineringstjänster minskar.
Till SVT Nyheter säger bihälsokonsulent Preben Kristiansen vid Jordbruksverket att ”deras specialitet är att hovra utanför bikupor och sedan fånga honungsbin i luften”.

Enligt webbplatsen vespavelutina.eu/en-us/, ett projekt för att hindra spridningen av sammetsgetingen i Italien, dök getingen först upp i Europa i närheten av Bordeaux 2004. Troligen etablerades den här genom en enda drottning som råkade komma med på ett lastfartyg från Kina. Efter det har den spridit sig till Spanien, Tyskland, Italien och brittiska öarna. Enligt hemsidan utökar getingarna sina områden i en hastighet av cirka 18 kilometer per år.
Sammetsgetingen äter även andra pollinerande insekter. De ska dock inte vara mer aggressiva mot människor än vad vanliga bålgetingar är.