”Konsekvensen ofta ganska snabbt hög frånvaro”

Föreställ dig att du sitter och pratar med någon på ett bullrigt kafé. De allra flesta av oss kan trots surret runtomkring fokusera på vad personen framför oss säger, men för många personer med autismdiagnos blir det en omöjlig uppgift att sortera bland de många ljuden och intrycken.

Det exemplet tar Nicklas Mårtensson, förbundssekreterare i Autism- och Aspergerförbundet, när han ska beskriva hur barn med AST, autismspektrumtillstånd, upplever skolmiljön.

– Personer med den här diagnosen är nästintill alltid känsliga för sinnesintryck och har svårt att sålla bland exempelvis ljud och situationen i skolan blir övermäktig om man inte klarar av att sortera bland intrycken, säger han.

Och just känslighet för sinnesintryck som ljud och ljus är typisk för diagnosen, liksom stora problem med den sociala kommunikationen.

– Det sociala samspelet är en jätteviktig bit och det är egentligen all kommunikation som sker i en social kontext som är svår. I skolan utsätts man från tidig ålder för att kunna umgås med 15-30 personer samtidigt, säger Nicklas Mårtensson och fortsätter:

– Konsekvensen blir ofta ganska snabbt hög frånvaro och låg måluppfyllelse.

Han menar att svårigheterna med det sociala samspelet lätt leder till sämre självkänsla, utanförskap och kanske till och med mobbning.

– Ofta är det så att de barn som har hög frånvaro helt enkelt inte förmår att gå till skolan.

När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen, är skolan skyldig enligt lag att vidta åtgärder som underlättar skolgången för eleven. Vilka åtgärder som kan bli aktuella varierar mellan elever och beror också på vad barnet har svårt för.

I den utredning som görs när diagnosen ställs, står det tydligt vilka svårigheter barnet har, berrättar Nicklas Mårtensson.

– Man kan börja med att ändra lite för att se om det fungerar. I vissa fall kan det räcka att man till exempel har ett personligt schema i telefonen som man kan titta på under dagen som stöd.

Men oftast räcker det inte med mindre förändringar och då ska skolan i samverkan med elev och föräldrar upprätta ett åtgärdsprogram för eleven.

– Det är juridiskt starkt och följer man det kan man se ganska tydligt vad som fungerar.

Autism- och aspergerförbundet sammanställde nyligen en skolenkät där 1921 elever i åldrarna två-21 år tillfrågats om sin skolsituation.

Enkäten visar att 55 procent av barnen med autism- eller aspergerdiagnos har hög frånvaro redan i årskurs 1-3.

På låg- och mellanstadiet är det cirka 60 procent av de tillfrågade som upplever bristande autismkompetens och anpassning som en direkt orsak till frånvaron.

Fortfarande är det mycket som behöver göras, men generellt sett ökar kunskapen om diagnoserna, menar Nicklas Mårtensson. Samtidigt kan svårigheterna i dagens skola vara fler.

– Det blir nog bättre och bättre om man jämför med för 5-20 år sedan, men det finns en del som talar emot det också. Arbetssituationen är annorlunda och mindre lärarstyrd med grupparbeten där man ska diskutera. Det blir svårt för personer med autism, som behöver struktur och förutsägbarhet. Lärarstyrd katederundervisning, där man räcker upp handen en och en är lättare att hantera, säger han och tillägger:

– Betygskriterier kan också vara svåra. I svenska ska man till exempel kunna analysera, reflektera och läsa mellan raderna, men står det inte så finns det inte för många elever med autism.