An­ge­la Merkel tog hem spelet – på nytt

I Tysk­land har det varit re­ger­ings­kris flera vec­kor. Skulle An­ge­la Merkel, som varit den do­mi­ne­ran­de po­li­ti­kern se­dan 2005. då hon blev för­bunds­kans­ler för första gången, tvingas bort från makten i för­ned­ring där­för att hennes rege­ring inte kun­de enas? Oron var stor, inte minst i andra länder, som sett Merkel som en sta­bi­li­serande fak­tor när Trump gjort USA:s pos­i­tion till en hu­mör­frå­ga på Twit­ter.

Nej, det blev till slut Merkel som tog hem spelet. Ef­ter ett EU-topp­mö­te som slutade i en ur­vattnad kom­pro­miss men som ändå gav Merkel am­mun­i­tion mot sin ri­val i det lil­la bay­erska par­tiet CSU, fick hon till stånd en upp­gö­rel­se med in­ri­kes­mi­nis­ter Horst Seehofer, par­ti­le­da­re i CSU. Rege­ringen är räddad, trodde genast alla be­dö­ma­re.

De hade glömt den tredje koalitionspartnern, so­ci­al­de­mo­kra­tiska SPD. Den nya par­ti­le­da­ren An­drea Nahles ac­cep­terade inte att bil över­körd i en fråga där SPD hade en mot­satt stånd­punkt, de så kallade tran­sit­cen­ter som EU öppnat för och som SCU och CDU enats om skulle upp­rättas nära Tysk­land söd­ra gräns.

Men Merkel lyc­kades sy ihop en ny kom­pro­miss mel­lan alla tre par­tierna. De nya mot­tag­nings­cen­tralerna ska inte kallas trancitcenter el­ler vara någ­ra nya lä­ger. Men po­lisen ska få i upp­drag att samla asyl­sö­kan­de och snabbt, inom 48 tim­mar, skicka till­ba­ka dem som re­dan är re­gi­strerade i ett an­nat EU-land.

Hur det prak­tiskt ska gå till är inte löst. Men rege­ringen sitter kvar.

Yng­ve Sunesson