Migrationsverket avvaktar med beslut i vissa ärenden som gäller den nya gymnasielagen. Foto: TT/Arkiv

Migrationsverket avvaktar med nya gymnasielagen

Sverige Migrationsverket avvaktar med beslut i samband med att den nya gymnasielagen har åberopats. Detta efter att två migrationsdomstolar - Malmö och Stockholm - har bedömt att det inte går att tillämpa lagstiftningen i den del som avser sänkt beviskrav för identitet.

– Om Migrationsverket inte avvaktar med att fatta beslut i vissa ärenden skulle det leda till en rättsosäker situation där beslutet skulle bero på om ärendet prövas av Migrationsverket eller domstolen, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket i ett pressmeddelande.

Efter att migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm på olika grunder bedömt att bestämmelsen om sänkt beviskrav för identitet inte ska tillämpas har två av Sveriges fyra migrationsdomstolar underkänt bestämmelsen. Åtminstone en av domarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen.

Migrationsverket meddelar nu att beslut där den nya gymnasielagen kan ligga till grund för ett uppehållstillstånd inte ska fattas förrän rättslig vägledning finns från Migrationsöverdomstolen.

– Vi gör så här av rättssäkerhetsskäl, framförallt när det gäller frågan om förutsägbarhet för den sökande, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Migrationsverket kommer fortsätta att fatta beslut i ärenden där den sökande uppenbart inte uppfyller grundkraven för ett uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen. Det kan till exempel handla om ärenden där den sökande kom till Sverige efter den 24 november 2015 eller inte har väntat på beslut i 15 månader eller mer.

Sedan lagen trädde i kraft 1 juli i år har cirka 4000 ansökningar kommit in till Migrationsverket, och beslut har hittills fattats i knappt 100 ärenden. Av dessa var omkring 10 bifall och resterande var avslagsbeslut, enligt ett pressmeddelande.

Migrationsdomstolen i Malmö har efter en lagprövning bedömt att beredningen i den del som handlar om sänkt beviskrav för identitet varit så bristfällig att lagstiftningen i denna del inte får tillämpas.

Målet gällde en ung asylsökande från Irak som kom till Sverige 2015. Den asylsökande bedömdes vara ett barn när han kom till Sverige men vuxen när Migrationsverket i slutet av 2017 avslog hans asylansökan. Han har heller inte gjort sin identitet sannolik, anser domstolen.

Läs mer: