Många faktorer påverkar

Helgreportage

Vad är ett trauma?
– Trauma betyder sår. Det psykiska såret som finns kvar hos personer efter händelser som utsatt dem för död, hot om död, allvarlig skada eller sexuellt våld, som ger dem symptom och fortsätter att ge besvär i livet så att de inte kan lämna det bakom sig, som av vanliga minnen. Antingen genom egna upplevelser eller att man bevittnar något.
– Det är helt enkelt normala reaktioner på onormala händelser. Det är inte själva händelsen utan såret som blir i personen som har varit med om traumatiserande händelser.

Exempel på trauman?
– En och samma händelse kan vara traumatiserande för en person men inte för en annan. Det är många faktorer som påverkar, allt från den kemiska sammansättningen i hjärnan till vad vi har varit med om tidigare och hur vi blir omhändertagna.
– Trauma har en stor och bred skala. Det kan uppstå från olyckor och naturkatastrofer som bränder, bilolyckor, stormar eller tsunamin. Då kan man drabbas man av en förlust – en nära anhörig dör eller hemmet brinner ner – men själva händelsen i sig kan också vara traumatiserande. Även krig och samhällskatastrofer kan ge trauman.
– En stor grupp av trauman som människor behöver få behandling för är relationstrauman. Det kan exempelvis vara enstaka händelser som någon utsätter en för, som en misshandel eller en våldtäkt men det kan också ske under en längre tid med hot, våld och sexuella övergrepp men också negligering eller brist på omsorg.
– Har händelserna skett under uppväxten då hjärna och kroppen utvecklas och vi ska formas till en stabil person, speciellt före 8 års ålder, blir traumat extra svårt. Barndomsupplevelser kan försvåra ett trauma vid exempelvis en olycka för en person.

Hur kan ett trauma yttra sig?
– Efter en allvarlig traumatiserande händelse kan den första fasen av så kallad akut stressymptom utvecklas till posttraumatiskt stress om tiden går och symptomen inte klingar bort. De klassiska symptomen är överspändhet och svårt att sova, man har påträngande minnesbilder, mardrömmar och flashbacks samtidigt som man försöker undvika att tänka och prata om det som har hänt, ångest och förändringar i sinnesstämningen med depression och känslor av skuld och skam.
– Den som i vuxen ålder har drabbats av posttraumatisk stress och samtidigt har varit utsatt för upprepade trauman tidigt i livet kan också få det som vi inom psykologin kallar dissociativa symptom. Det är ett samlingsbegrepp för flera symptom, som att man upplever ett splittrat inre, har flera delpersonligheter inom sig som man ej får ihop, har minnesluckor eller att regelbundet försvinna bort , inte är här och nu. Om en person söker för långvarig ångest och nedstämdhet är det viktigt att utreda omfattningen av traumatiseringen.

Vad behöver en person som har drabbats av ett trauma?
– Har det nyligen hänt handlar det i första hand om vanlig krishantering. Att få värme, omtanke och medmänsklighet. Att få sätta ord på vad man har varit med om. Personen kan också behöva vila från händelsen. Om symptomen inte klingar ut ska man vända sig till sin vårdcentral för att få hjälp.
– Den som drabbas av posttraumatisk stress behöver få hjälp med rätt diagnos och en helhetsbehandling av någon som har kunskaper och utbildning om trauma. Det handlar om att stabilisera personen, att arbeta sig igenom traumat och att integrera delarna till en helhet som skapar möjligheter till nyorientering.
– I dag finns det ingen sammanhållen traumavård i Sverige utan man få söka via sin vårdcentral eller privata psykoterapeuter som Region Skåne har avtal med. På Barn- och ungdompsykiatrin i Malmö och på Skånes universitetssjukhus i Lund finns också traumaenheter.

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Har du klimatångest?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar