Försöker hålla sig positiv – trots torrt väder

Tillsammans med sin bror Ola Carlsson har Eskil Carlsson i snart 20 år drivit deras lantbruk i Fjärlöv. 120 mjölkkor och ungefär lika många kalvar och kvigor bor på gården.

Kostallets tak pryds av fyra fläktar som står på dag som natt. Korna, som hellre står inne i stallet än ute i hagen, svalkar sig så gått det går i dörröppningarna där det i alla fall finns lite drag.

– Jag har aldrig varit med om det förr, säger lantbrukaren och mjölkbonden Eskil Carlsson om sina kors beteende.

För Eskil Carlsson blev första skörden i år som vanligt, men den andra resulterade i endast 15 procent foder av vad de brukar få.

– Man hoppas det ska regna. Hugger vi gräset vi har nu om två veckor, blir det i bästa fall 10 procent av vad det brukar bli.

Växer gräset för långt, riskeras det att torka ut, så det går inte att vänta för länge. I år har de även fått skörda en större del av sitt spannmål för att få mer foder. Mellan 30-35 hektar spannmål har det blivit. Ett vanligt år rör det sig om 10 hektar. Bland annat kan halm strös ut i fodret.

– För att klara ett sånt här torrt år måste man ha andra lösningar på foder, säger Eskil Carlsson.

Halmen är däremot inte fullt så rik på näring vilket riskerar en försämrad mjölkproduktion.

– För att klara året måste vi göra så. Antagligen kommer mjölkproduktionen per ko att minska, om vi inte får mer bra foder skördat.

Eskil Carlsson tror att de kommer bli tvungna att köpa ytterligare spannmål och då importera utanför Sverige, något som kommer bli mycket dyrare.

Den 30 juli presenterade regeringen ett nationellt åtgärdspaket på drygt 1,2 miljarder kronor för att hjälpa krisdrabbade lantbrukare i Sverige.

Det ekonomiska stödet ska gå till de lantbrukare som har drabbats av vårens och sommarens extrema torka. Paketet ska framförallt täcka upp för foderbrist och inkomstbortfall som uppstått på grund av torkan.

I ett första steg ska bland annat 400 miljoner under 2018 fördelas till de lantbrukare som sysslar med mjölk-, nötkött- och lammproduktion för att klara bristen på foder och de ökade kostnader som det innebär. Senast i december 2018 lovar regeringen att detta stöd ska betalas ut.

Eskil Carlsson har tiden då mjölkkrisen rådde i bakhuvudet när han funderar på hur regeringens föreslagna ekonomiska stöd kommer hjälpa honom.

– Under mjölkkrisen fick vi stöd för den mjölken vi inte producerat, men vi fick pengarna för sent, säger han.

Han jämför det också med EU-stödet, som ungefär är 5 procent av hans lantbruks omsättning.

– EU-stödet ska ju komma i tid vid årsskiftet, men ofta har det skjutits på i några månader. Ibland kan det bli lite skrattretande, säger han.

– Man kan inte heller mata korna med pengar. Finns det inte foder så finns det inte.

Hans Ramel är ordförande för LRF Skåne och säger att han är tacksam för att regeringen skjuter till ett ekonomiskt stöd till lantbrukare, men ser det inte som en lösning på problemen.

– Från vår sida välkomnar vi generellt att regeringen gör någonting. Men även om 1,2 miljarder kronor är mycket pengar så räknar vi på att de samlade förlusterna i landet ligger på 10 miljarder kronor. Det låter otacksamt att säga att det behövs mer, men verkligheten ser ut så, om vi inte vill se konkurser, säger han.

I det andra steget av regeringens ekonomiska stöd innefattas 760 miljoner kronor för ytterligare åtgärder för jordbruks- och livsmedelssektorn som drabbats av torkan. Detta stöd ska delas ut under 2019 men hur stödet konkret ska se ut är än så länge något lösare i konturerna. Här hoppas LRF kunna påverka hur stödet ska se ut.

– För Skånes del är det bra med stöd till djurbönder, men vi har mycket växtodling och andra typer av djurbönder som till exempel gris- och fjäderfä producenter som också drabbas hårt av torkan, säger Hans Ramel.

Dessa typer av producenter innefattas inte av stödet som delas ut under 2018. Inte heller hästuppfödare räknas med.

– Inte bara lantbrukarna utan hela Sverige berörs av den dåliga skörden, bland annat transportföretag som kör spannmål drabbas. Sen har vi i näringen också ett stort ansvar att vara proaktiva och hitta lösningar, men det är ett väldigt tufft läge idag, konstaterar han.

Bland annat har LRF ingått ett avtal med Jordbruksverket om att avsätta viss mark som ska skördas. Marken är sådan som skyddas för exempelvis ekologisk mångfald, men Hans Ramel tror inte det skulle få allvarliga konsekvenser om den marken skördas.

– Jag tror inte det påverkar på så kort sikt som ett år. Det är en tillfällig lösning för att djuren ska få mat.

Inte bara möjligheten att skörda foder påverkas av det varma vädret. Även korna på Eskil Carlssons gård riskeras att drabbas av juverinflammationer.

– Bakterier trivs bra i värmen. Men det gör de i och för sig alltid när det är rötmånad, säger Eskil Carlsson.

Korna äter inte heller fodret om det blir varmt.

– Deras magar klarar inte det. De får diarré och i värsta fall kan kolibakterier gå in i juvret, som orsakar inflammation.

Det gäller att ge korna lagom mycket foder hela tiden, så att det inte hinner bli dåligt. Att slänga dåligt foder tär på ekonomin.

– Man pratar om att minska matsvinn när det gäller människor. Det gäller ju för kornas mat också, säger Eskil Carlsson.

Insjuknar korna av kolibakterier kan det gå snabbt, berättar han. En ko som ser frisk ut på morgonen, kan ha det riktigt illa på kvällen.

– Sånt förekommer, så man får vara observant på sommaren. Jag tar aldrig semester under rötmånaden.

Den största oron för Eskil Carlsson och hans bror är att även nästa år ska ge en dålig skörd. Kan de klara att mata sin kor detta året med årets skörd, blir antagligen nästa år desto tuffare.

I år hade de kvar foder från förra året, men tror inte att det blir foder över till hela nästa sommar.

– Det vi skördar i år kanske räcker till juni nästa år, så då måste vi ta det årets skörd direkt.

I sådana fall finns ingen buffert till kommande år.

– Vårt företag är ett långsiktigt företag. Vi havererar inte på ett år. Då är det mycket värre för dem som är nystartade.