Evelina Stenbeck. Foto: Privat

Christensens förarbete fascinerar

Lyrikspalten

Tips:
Läs Inger Christensen vackra diktverk Alfabet från 1981 i översättning av Marie Silkeberg och Ida Linde. Med strukturen lånad från naturen och matematiken beskriver hon kampen mellan människans förstörande och naturens skapande kraft.

Den danska poeten Inger Christensen lämnade före sin död 2009 in sitt personliga arkiv till Köpenhamns Kungliga bibliotek. I arkivet fanns opublicerade dikter, ofärdiga romaner, skisser, tal, artiklar och andra anteckningar.
Ur detta arkiv har den svenska poeten Marie Silkeberg och Christensens son, Peter Borum, satt samman en maffig bok med titeln verden ønsker at se sig selv. 955 sidor lång och mycket tung finns arkivet nu, precis som Borum beskriver i ett efterord, tillgänglig för en läsande offentlighet.

Materialet i boken ligger mycket nära skrivarbetets vardag. Skrivandet är ett arbete som består av försök, skisser, omtagningar, vidareutvecklingar. I en kort essä om kvinnor och litteratur, författad 1977, berör hon explicit ämnet. Timmar räknas (8 timmars samvaro med sonen, 7 timmar arbete, 9 timmar till sömn och så vidare) och dagen delas upp i arbetsuppgifter.
I essän ”Gode råd til en ung digter” ges två råd: ta inga råd, och börja någonstans, varsomhelst. Till exempel i ett ord som du koncentrerat betraktar tills det på egen hand börjar samla ord och meningar kring sig. Eller lev dig in i en situation utanför dig själv, så att du, som Christensen skriver, vet vad det innebär att vara annan, medan du skriver.

Jag bläddrar fram till det ofullbordade projektet Paris par arrondissement från 1972 för att läsa om dess fascinerande men svårtolkade förberedelser. Christensen tar fasta på den spiralform som ordnar Paris tjugo stadsdelar. Tjugo berättare markeras på en tecknad karta – de befinner sig alla på gränserna mellan de olika stadsdelarna.
På ett uppslag kan man se hur Christensen har försökt skapa anagram av sitt eget namn, på ett annat en skiss över hur de olika personerna förbinds med varandra.

I ett annat avsnitt följer jag med stort intresse Christensens arbete med ett av hennes mest berömda verk, Alfabet från 1981. Jag läser ordlistor i alfabetisk ordning, tidiga versioner av dikter och avancerade uträkningar över det system som konstituerar Alfabet och som hon blev så berömd för.

I verden ønsker at se sig selv härskar processen, det ofärdiga och osorterade. Boken bildar därmed en oväntat intressant kontrast till den systematik och noggranna ordning som blev hennes kännetecken. Jag tror inte att Christensen kommer finna nya läsare med tillgängliggörandet av arkivmaterialet.
Men eftersom Christensen är en läst, berömd och uppskattad författare finns det säkerligen många som, liksom jag, fascineras av hennes förarbeten.

Tips:
Läs Inger Christensen vackra diktverk Alfabet från 1981 i översättning av Marie Silkeberg och Ida Linde. Med strukturen lånad från naturen och matematiken beskriver hon kampen mellan människans förstörande och naturens skapande kraft.

×