Kyrkan har skapat en övergreppsmaskin
Ännu en sexskandal skakar katolska kyrkan. Egentligen är det samma skandal, som täckelset har bara dragits undan ytterligare. En rapport om 884 sidor från en federal åtalsjury i Pennsylvania kartlägger tusentals övergrepp i den största utredningen kring sexbrott mot barn inom den katolska kyrkan i USA hitintills. Delstatsåklagaren Josh Shapiro kallar prästerna för ”rovdjur” och berättar om en systematisk mörkläggning som skett med moderkyrkans goda minne under sju decennier. Prästerna hängde guldkors om halsen på de barn de valt ut, så att kollegor kunde identifiera lämpliga offer.
Denna skandal knyts samman med tidningen Boston Globes grävjobb som 2005 avslöjade att den katolska kyrkan i Boston sopat hundratals övergrepp av 229 präster under mattan. Dessutom hade man gjort sitt bästa för att tysta de förtvivlade barn och föräldrar som försökte slå larm.
Den katolska kyrkan har haft en övergreppsmaskin på plats, vars effektivitet bara matchats av den mörkläggningsmaskin som satts igång när övergrepp upptäcks. En laglig form av mörkläggning är att delar av rapporten blivit förseglad, precis som i Bostonfallet. All heder åt Shapiro, som av respekt för offrens rätt att höras vägrar acceptera det och utmanar förseglingen i delstatens högsta domstol.
Rapporten påpekar att det inte ”bara” rör sig om psykiskt lidande: flera av offren har dött. En pojke våldtogs så hårt att hans ryggrad skadades. Han dog senare av en överdos smärtstillande.
Nästan inga åtal kan väckas. Kyrkan har varit så bra på mörkläggning att preskriptionstiden har gått ut i lejonparten av fallen. Liknande skandaler i Australien och Chile nyligen har visat på systemet är moraliskt ruttet och har misslyckats med att läka sig själv, trots runda löften från den katolska kyrkan. Kanske är det enda sättet att lösa problemet att katolska präster inte längre får lov att vara ensamma med barn.