Är pensionerna för låga?
President Putin är skakad. Hans regering har föreslagit höjd pensionsålder, trots att Putin i valrörelsen för sitt omval lovade att inte röra pensionsåldern. Nu protesterar tiotusentals människor på gatorna.
I Sverige är inte pensionsfrågan lika het, även om en undersökning visar att den viktigaste privatekonomiska frågan är pensionerna. Men å andra sidan är inte ekonomifrågorna de hetaste i årets valrörelse.
I valrörelsens absoluta slutskede kanske ändå pensionerna kan bli en stridsfråga. I stora annonser går nu försvarsminister (!) Peter Hultqvist, 60 år, ut med budskapet att ”Svenska pensionärers rättigheter är hotade”. Det är Sverigedemokraterna som är måltavla för Hultqvists utspel.
Samtidigt lovar han att Socialdemokraterna vill höja pensionerna, på sikt till 70 procent av lönen.
Att höja pensionen för dem med lägst pension är det enighet om i pensionsarbetsgruppen där alla riksdagspartier utom SD och V nu är med. Så det är inte ett unikt löfte för S.
Däremot är löftet om 70 procent av lönen i pension en kursändring, som även Stefan Löfven gått ut med. Genom pensionsreformen som nästan alla partier stod bakom ändrades principen för pensionerna.
ATP-systemets princip att garantera en viss andel av lönen under den aktiva tiden av livet som pension övergavs, för att samhällsekonomin inte skull hotas. Istället är det arbetsgivarens inbetalning av avgifter, som baseras på lönen, som avgör hur stor pensionen blir.
Det löfte som Löfven och Hultqvist nu går ut med riskerar alltså att bryta upp den breda pensionsuppgörelsen. Det borde också oroa finansminister Magdalena Andersson. Ett pensionssystem som ”tömmer ladorna” genom högre pensioner än samhällsekonomin tål är inte ekonomiskt ansvarsfullt. Det gagnar inte heller pensionärerna i längden.
De lägsta pensionerna behöver absolut höjas. Men för de 80 procent som får avtalspensionen är den tillräcklig.
