Bristande koll på extremisthot

En kontroversiell form av islam som förkastar demokrati, förtrycker kvinnor och vill att människor lever enligt sharialagar är på framväxt i flera svenska städer – bland annat Hässleholm. Det slog Försvarshögskolan fast i rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” i slutet av juni.

De militanta islamistiska miljöerna ses tillsammans med de vänsterextrema och de högerextrema miljöerna som de främsta hoten i dag.

År 2016 påpekade ansvariga från nationellt håll att det måste tas fram kommunala lägesbilder av extremismens omfattning och struktur, om man lokalt ska kunna arbeta konkret för att hejda den våldsbejakande extremismen. Men det fick dåligt gehör: vid en granskning ifjol innehöll bara 23 av 127 kommunala handlingsplaner någon form av lokal lägesbild av hur hotet såg ut i kommunen. På SKL var man kritisk:

”Vad som kan konstateras är att majoriteten av kommunerna tillsynes skrivit handlingsplaner utan att analysera de lokala behoven eller förutsättningarna först” slog de fast.

– Det har uppenbart varit mer angeläget att få fram en handlingsplan än vad som står i den, kommenterar Christer Mattsson, forskare vid Segerstedtinstitutet som stod bakom undersökningen, till TT.

Hässleholm är en av de kommuner som har en handlingsplan utan lägesbild, samtidigt som kommunen i en ny rapport från Försvarshögskolan pekas ut som ett av fästena för salafism – vilket i vissa fall visat sig utgöra grogrund för våldsbejakande jihadism.

Anna Sjöholm är anställd som kommunens samordnare för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Hon vägrar att svara på några frågor om kommunens beredskap och hänvisar istället till sin chef, socialchefen Sus Lantz Eriksen.

Men inte heller socialchefen kan svara på hur många personer i Hässleholms kommun som tros ägna sig åt våldsbejakande extremism, vilka de är och var de finns.

– De som har tillgång till den information du frågar efter är möjligtvis SÄPO och polisen, svarar hon.

Säkerhetschefen Anders Nählstedt säger sig inte alls vara inkopplad i arbetet mot våldsbejakande extremism.

– Den säkerhet jag arbetar med rör sig mer om kommunens interna säkerhet och kommunens egna medarbetare, förklarar han.

– Däremot har jag gjort några anmälningar till Säpo när personal från skolorna ringt och sagt att någon uppfört sig märkligt.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp från Tyringe, som varit ansvarig för att ta fram rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället” uppmanade redan för ett år sedan Hässleholms kommun att ta fram en lägesbild, efter att det avslöjats att islamistisk propaganda spridits från Ljusets moskés Facebooksida och att församlingen haft besök av förespråkare för våldsbejakande extremism.

Nu betonar han än en gång hur viktigt det är att kommunen gör en lokal lägesanalys:

– Det är svårt att agera om man inte har någon typ av lägesbild. Här i Hässleholm har det varit starka motsättningar mellan shia- och sunnimuslimer och man har en före detta Vittsjöbo som attackerade en shiamoské och nu misstänks för terrorbrott; det är saker som bör beaktas.

– Har man ingen lägesbild kan man inte göra något, det faller ju på sin egen rimlighet och logik, säger han.

Efter uppgifterna förra sommaren stämde kommunledningen träff med företrädare för den utpekade Ljusets moské och efteråt konstaterade kommunalrådet Robin Gustavsson (KD) att ”de lovar att hjälpa oss med uppgifter om det blir känt att det förekommer någon form av rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper”.

– Det kan kanske komma fram något fall på det sättet, kommenterar Magnus Ranstorp.

– Men information kommer på så många olika fronter. Att bara fråga... det räcker inte att ha en dialog och lova varandra att återkomma om det är något. Man måste ha en kontinuerlig, kritisk dialog.

Efter mötet med moskén förra sommaren har ingen ytterligare dialog ägt rum.

När handlingsplanen mot våldsbejakande extremism antogs var det bara Folkets väl som hade något att erinra. Partiets frontfigur Björn Widmark ansåg att den var för luddigt skriven och ifrågasatte bland annat fomuleringen: ”Det generella arbetet fokuseras kring att stärka skydds- och friskfaktorer i det förebyggande arbetet”.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) säger i dag att han ser allvarligt på de uppgifter som framkommit i sommarens rapport och att han tillsammans med övriga politiker vill ta fram förslag på vad kommunen mer kan göra.

– Vi får inte vara naiva. Jag skulle gärna se att kommunen bjuder in rapportförfattaren Magnus Ranstorp, för att få hans syn på hur vi bör agera.