Personlig assistans en av tio insatser
Assistansreformen genomfördes 1994 av dåvarande socialminister Bengt Westerberg (FP) och är en del i LSS-lagen, som kom samtidigt.
Den återkommande frågan är rimligheten i att en så liten grupp kan få tre procent av statsbudgeten i bidrag, samtidigt som den stora majoriteten av funktionshindrade endast får en bråkdel av detta i statligt stöd. I regleringsbrevet för 2016 gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att stävja kostnadsutvecklingen för assistansersättningen.
Personlig assistans är en av tio insatser som ingår i LSS-lagen. De övriga insatserna är: rådgivning och annat personligt stöd, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad, samt daglig verksamhet.
De svenska kostnaderna för LSS låg år 1994 på ungefär samma nivå som i de andra nordiska länderna. Ett decennium senare var de däremot nästan dubbelt så höga i Sverige som i våra nordiska grannländer och fyra gånger så höga som i genomsnittet i EU.
Sedan regeringen krävde besparingar i assistansersättningen har färre personer beviljats assistans de senaste åren.
Läs mer: Bedömningarna har hårdnat
