Svenska bönder bidrar minst till övergödning
Jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor till havet har varit en stor diskussionsfråga sedan 1980-talet, då bottendöd i Laholmsbukten upptäcktes.
Det här gjorde att det svenska lantbruket ägnade stor uppmärksamhet åt problemet. Framför allt har projektet ”Greppa näringen”, som syftade till att både öka medvetenheten om miljöproblemen och visa på de ekonomiska effekterna av att slösa på den allt dyrare konstgödseln, gett god effekt.
En ny forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att det svenska jordbruket läcker bara hälften jämfört med andra andra EU-länder som Norge, Danmark och Tyskland. Jordbruket är ”övergödningssmart”, anser forskarna.
Åtgärderna i lantbruket de senaste 30 åren har inte bara handlat om att gödsla mindre och att gödsla rätt, så att mängden näring stämmer överens med vad växterna kan ta upp.
En viktig del i lantbrukets arbetssätt har varit att ha marken bevuxen större del av året. Även ”kvävefällor” i form av nya våtmarker som ska minska läckaget ut i havet har anlagts.
Men att resultatet är gott innebär inte att ansträngningarna upphör. Nu ska ny teknik användas för att effektivisera gödslingen. Med hjälp av satellitbilder kan gödslingen styras dit växterna behöver mer näring samtidigt som gödslingen kan begränsas där den inte behövs. Det gynnar både bondens ekonomi och miljön.
Yngve Sunesson