Annons

Svenska bön­der bi­drar minst till över­göd­ning

Opinion Att re­sul­tatet är gott in­ne­bär inte att an­sträng­ningarna upp­hör.
Opinion • Publicerad 18 september 2018 • Uppdaterad 25 november 2021

Jord­brukets ut­släpp av kvä­ve och fos­for till havet har varit en stor dis­kus­sions­frå­ga se­dan 1980-talet, då bot­ten­död i La­holms­buk­ten upp­täcktes.

Det här gjorde att det svenska lant­bruket ägnade stor upp­märk­sam­het åt pro­blemet. Fram­för allt har pro­jektet ”Greppa när­ingen”, som syftade till att både öka med­ve­ten­heten om mil­jö­pro­blemen och visa på de eko­no­miska ef­fekterna av att slösa på den allt dyrare konst­göd­seln, gett god ef­fekt.

Annons

En ny forsk­nings­rap­port från Sve­ri­ges lantbruksuniversitet, SLU, visar att det svenska jord­bruket läcker bara hälften jäm­fört med andra andra EU-länder som Norge, Danmark och Tysk­land. Jord­bruket är ”övergödningssmart”, anser forskarna.

Åt­gärderna i lant­bruket de senaste 30 åren har inte bara handlat om att gödsla mind­re och att gödsla rätt, så att mängden när­ing stämmer över­ens med vad växterna kan ta upp.

En vik­tig del i lant­brukets ar­bets­sätt har varit att ha marken be­vux­en större del av året. Även ”kvä­ve­fäl­lor” i form av nya våt­marker som ska minska läc­ka­get ut i havet har an­lagts.

Men att re­sul­tatet är gott in­ne­bär inte att an­sträng­ningarna upp­hör. Nu ska ny tek­nik an­vändas för att ef­fek­ti­vi­sera göds­lingen. Med hjälp av sa­tel­lit­bilder kan göds­lingen styras dit växterna be­höver mer när­ing sam­ti­digt som göds­lingen kan be­gränsas där den inte be­hövs. Det gynnar både bon­dens ekonomi och mil­jön.

Yng­ve Sunesson

Yngve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons