Pressbilder frv•n Underhv•llningspatrullens uppsv§ttning av Singin' in the rain ‚Äã‚Ä㠂Äã‚ÄãSingin¬¥in the rain v§r en kv§rleksfull hyllning till tiden dv• Hollywood gick frv•n stumfilm till ljudfilm. Med humor och oemotstv•ndliga sv•nger berv§ttas historien om de problem som uppstod. Vi kommer att bjuda er pv• allt det Singin' in the rain ‚Äùska‚Äù innehv•lla, i en mix av igenkv§nning och vv•r egen tolkning, vilket v§r vv•rt signum. ‚Äã‚Ä㠂Äã‚ÄãI huvudrollen ses Erik Hv?iby som Don Lockwood och Viktor Johnsson iklv§der sig rollen som Cosmo Brown. Erik v§r en av Sveriges mest lovade unga musikalartister och har tidigare setts i bli Evita, Jesus Christ Superstar och senast Bullets over Broadway pv• Gv?ta Lejon. Pv• Gv?teborgsoperan har han medverkat i Cracy for you, Sunset Boulevard, My fair lady och Guys and dolls. Viktor v§r Skv•nepv•g och nyligen utexaminerad frv•n Balettakademin, hans fv?rsta roll var i Spelman pv• taket pv• Uppsala Stadsteater, i vintras medverkade han i The Elf pv• Tivoli i Kv?penhamn och i sommar syns han pv• Fredriksdalsteater och i hv?st v§r vi glada att ha honom som den spralliga, galna och skv?nsjungandes Cosmo. I rollen som den koleriska regissv?ren syns Kristianstads egen stolthet David Rix. Den kvinnliga huvudrollen Kathy Selldon gv?rs av Sissela Persson frv•n vñsterlen som precis gv•r ut Performing Arts School i Gv?teborg. Lina Lamont gestaltas av Malin Karlsson som tidigare bl a setts somLovis i Ronja Rv?vardotter pv• Kristianstads Teater. ‚Äã‚Ä㠂Äã‚Äãvñvriga medverkande: Jakob Andersson, Rickard Andersson, Helena Arvidsson, Johanna Axerup, Lina Axerup, Brad Bowers, Leo Carlsson, Ilyn Dejos, Jenny Frisk, Rickard Gomes Gv?the, Max Hansen, Filip Hv§llestad, Josef Isaksson, Cecilia Johnfors, Ellen Jonsson,

Glädje och energi smittar hela salongen

Ska man vara trogen originalet eller ska man nytolka när man uppför en ikonisk musikal?

Singin’ in the rain.
Underhållningspatrullen.
Regi/ koreografi – Ola Hörling
Musikaliskt ansvarig – Jonas Svensson
Kostymör – Fredrika Lilius
Scenograf – Eva Follin

Det är en fråga som jag antar att man funderat på i uppsättningen av Singin’ in the rain på Kristianstads teater. Det finns ju ett stort måste i musikalen – regn! Att skapa regn på scenen kan inte vara något drömscenario för en scenograf, och att dansa i det kan inte vara någon dröm för en dansare.
Nöjespatrullen satsar hårt och väljer i stor grad den konventionella vägen och det gör de förmodligen rätt i. Jag tror nämligen att publiken förväntar sig det förväntade. Man vill ha dans, humor, skönsång och regn i massor, och det får man. Att sedan jämföra med en påkostad Hollywoodproduktion med stjärnor som Gene Kelly, det måste man helt enkelt låta bli.

Huvudpersonen tillika stumfilmsstjärnan Don Lookwood (Erik Höiby) är pjäsens första älskare. En lite otacksam roll som inte innehåller så mycket mer än att vara snygg och älska en kvinna. Men han gör den så sakteliga till sin och växer som förälskad ung man. Riktigt blommar han ut i numret Ville var villig där han och hans sidekick Cosmo Brown (spelad av Viktor Johansson) går loss i en galen steppdans med hög humorfaktor.
Viktor Johansson å sin sida, är en perfekt andrafiol, lite nördig, tjejernas vän istället för deras pojkvän. Men som han kan dansa och krumbukta sig i vild akrobatik. Hans komiska timing är också sevärd i synnerhet i numret Ge mig skratt. Faktum är att han ofta lyser klarast på scenen tack vare sin energiska närvaro och lite naiva framtoning.
Föremålet för Don Lookwoods längtan är väna och söta Kathy Selden. Och just vän och söt gör Sissela Persson sin roll. Men inte bara, för där finns också en styrka i hennes spel som i någon mån neutraliserar det sockriga. Hennes dansstil har ett återhållet sug som förför, särskilt i numret God morgon, god morgon.

Och till sist har vi den oefterhärmliga Lina Lamont stumfilmsstjärnan alla vill se – men absolut inte höra. Hon har nämligen en självförhärligande diva med en förskräckligt gäll och pipig röst. Till det läggs en bred, skånsk accent som grädde på moset. Dessutom svänger hon sig med ord hon inte förstår och inte kan uttala. Väldigt rolig är hon och bjuder hundraprocentigt på sig själv. Som ett offer för ljudfilmens intågande får hennes löjliga figur också ett stråk av tragik, när hon ser sig utmanövrerad av en ung kvinna med vacker röst.
Så hur går det då? För det mesta bra men några fallgropar ramlas det i. Där är till exempel några sega scener inledningsvis. Det viskas och kryllas i den bakre delen av scenen men det händer inget, ingen dialog, och i förgrunden – tomt. Festerna och röda mattannumren blir på samma sätt onödigt långa. Öppningsscenen i andra akten känns också lite lösryckt, men den klarar sig tack vare den skicklighet som ensemblen och koreografen har att göra stora dansnummer. För där skapas massor av glädje och energi som smittar hela salongen. Dansnumren är överlag riktigt bra, och steppen sitter som en smäck.

Och så det ofrånkomliga – regnet. Det strilade snyggt och publiken tjoade lyckligt. Men det var som om själva regnandet och hur man lyckats få till det, tog fokus från Erik Höibys dans. Den kändes lite tillbakahållen, kanske på grund av halkrisken. Lite mer hoppande och plaskande hade inte skadat. Men vi fick det i alla fall – regnet.

Singin’ in the rain.
Underhållningspatrullen.
Regi/ koreografi – Ola Hörling
Musikaliskt ansvarig – Jonas Svensson
Kostymör – Fredrika Lilius
Scenograf – Eva Follin