De vassaste av ljusstrålar får Nobelpris i fysik

Förutsättningslös forskning kan leda till stora världsförbättringar. Det syns i årets Nobelpris i fysik, som har laser som gemensam nämnare.
Arthur Ashkin har gjort verklighet av science fiction, genom att hitta en metod för att använda ljus som ett gripverktyg för små partiklar, som då kan flyttas utan att skadas.
Gérard Mourou and Donna Strickland står bakom de kortaste och mest intensiva laserpulser som människan har lyckats med, eller ”de vassaste av ljusstrålar” för att citera dem själva. De extremt korta pulserna används numera bland annat som precisionsverktyg i ögonoperationer.
Kungliga vetenskapsakademin hade lovat att hålla ögonen öppna efter möjliga kvinnliga pristagare, eftersom det såg illa ut att de på 55 år inte lyckats hitta en enda. De poängterar att Strickland skulle ha fått priset i alla fall, eftersom jakten på kvinnliga pristagare ännu inte börjat. Det är viktigt av respekt för Donna Stricklands banbrytande forskning att man inte pratar om kön i så hög utsträckning att man glömmer upptäckten som hon fick priset för. Det finns rum i diskussionen för båda faktorerna.
Strickland säger att hon nådde sina framgångar genom att tänka lite utanför lådan. Det är intressant att det är hennes första vetenskapliga artikel och början på hennes doktorsavhandling som gav henne priset. Inte många kan säga att första försöket på forskarutbildningen givit dem Nobelpriset.
Martina Jarminder

×