Andreas Norlén och Ulf Kristersson. Foto: TT

Kristersson sonderar

Det var en pedagogisk talman som levererade en miniatyrlektion i politisk historia innan han kom med besked om resultatet av den andra talmansrundan. Andreas Norlén utser Ulf Kristersson som sonderingsperson för möjlig regeringsbildning. Historielektionen hade också ett tydligt syfte: att alla skulle förstå att det finns prejudikat för att göra på ett visst sätt som talman, även om låsningen är mer dramatisk och talmannen fått en mer aktiv roll än tidigare. Det är en fördel: det är en snårig situation för regeringsbildandet och Norlén kan förmodligen inte vara nog tydlig med vad som gäller och vad som driver honom, så det inte uppstår någon känsla av bristande neutralitet eller demokratiskt underskott. Det är bra att han också är konsekvent i sin vägran att spekulera om resultatet.
Han motiverar sitt val av Ulf Kristersson med att den som varit oppositionsledare när en statsminister röstats bort bör få ta ansvar för att hitta en annan lösning. Därför har Kristersson två veckor på sig att försöka styra upp detta.
Man anar en otålighet hos Norlén. Även om han är diplomatisk, så säger han ungefär det, med andra ord. ”Det är för många nej, för många ultimatum och för många stängda dörrar”: en uppmaning till skärpning.
Många uttrycker förvåning över att Norlén inte kräver att den som bildar regering också ska kunna få igenom sin budget. Men det är klokt i det här fallet att inte gillra någon rävsax åt sig själv eller åt systemet. Att en nätt och jämt tolererad regering får sitta med någon annans budget är tyvärr högst möjligt under den här mandatperioden, så varför låtsas som något annat?
Norlén ger över lag ett bredare mandat till Kristersson än vad tidigare talmän gjort i liknande situation: lös detta på vilket sätt du vill, så länge det går att få riksdagen att tolerera förslaget. Det krävs alltså inte ens en alliansregering, utan vad som helst som går igenom. Det är dock tveksamt om Kristersson kan få någon att vika sig och ge avkall på sina principer. Kanske skräms någon tillräckligt av tanken på extra val. Martina Jarminder

×