Foto: TT

Pen­sio­närerna blev fler men för få unga i po­li­ti­ken

Att så få pen­sio­närer valdes i riks­dagen i det här valet har upp­märk­sammats myc­ket, både före valet och när re­sul­tatet stod klart.
Trots att pen­sio­närerna ut­gör näs­tan fjär­de­delen av väl­ja­rna är bara sex av de 349 le­da­möterna i riks­dagen pen­sio­närer. Äldst är Barbro Wes­ter­holm (L), 85 år. M och SD har två le­da­möter över 65, KD en. Där­emot har inte det stora par­tiet S en enda le­da­mot över 65., trots mer än en le­da­mot från näs­tan var­je val­krets.
Sex pen­sio­närer i riks­dagen är san­no­likt det lägsta an­talet nå­gon­sin. De tre senaste man­dat­pe­ri­oderna har det varit 9, 10 res­pek­ti­ve 11 pen­sio­närer.’
I kom­munerna och re­gi­onerna ser det inte alls li­ka­dant ut. Där ökade an­talet pen­sio­närer i det senaste valet, kan­ske som en ef­fekt av pen­sio­närs­or­ga­ni­sa­tionernas kam­panjer för att få fler äld­re på val­bar plats.
I kom­munerna ökade an­delen över 65 år från 19 till 23 pro­cent i full­mäk­tige, allt­så i stort sett sam­ma an­del som i be­folk­ningen.
I re­gi­onerna var ut­veck­lingen lik­ar­tad. An­delen pen­sio­närer ökade från 15 till 17 pro­cent. I sjukvårdsdebatten behövs fler +65.
Ett större pro­blem än för få äld­re är att de unga är ex­tremt få. I så­väl kom­mun­full­mäk­tige, re­gi­on som riks­dag är an­delen le­da­möter un­der 30 år bara 7-8 pro­cent.
Det in­ne­bär att de ungas, även barn­fa­miljernas, åsikter och in­tres­sen är svag fö­re­trädda.
Par­tierna måste bättra sig till nästa val.
Yng­ve Sunesson

×