Fol­ke Bernadotte borde hedras

En av de främs­ta svenska hjäl­tarna är Fol­ke Bernadotte. Han mördades den 17 sep­tem­ber 1948 i Israel när han var FN-med­la­re där. Men hans hjäl­te­in­sats var or­ga­ni­se­ringen av de vita bussarna.
Fol­ke Bernadottes in­satser kan på många sätt jäm­föras med Raoul Wallenbergs i Budapest. Båda ar­betade i nära kon­takt med de na­zis­tiska myn­dig­heterna för att rädda tu­sen­tals män­ni­skor i en sit­u­a­tion som san­no­likt skulle leda till döden.
Ändå är Fol­ke Bernadotte näs­tan bort­glömd av det of­fi­ci­ella Sverige. Att det ny­li­gen var 70 år se­dan Fol­ke Bernadotte mördades un­der ett FN-upp­drag gick näs­tan spår­löst förbi.

Fol­ke Bernadotte var bror­son till kung Gustav V. Men han var inte prins efter­som hans far hade gift sig utan­för den kung­liga sfären. Hans hus­tru Es­tel­le gav kron­prin­ses­san Vik­to­ria in­spi­ra­tionen att ge sin först­födda dot­ter det­ta namn.
Hans bak­grund gav honom själv­för­tro­en­de att som jäm­bör­dig dis­ku­tera med le­da­re i andra länder. Det hade han stor nytta av när han för­handlade fram till­stånd för de vita bussarnas verk­sam­het med ledande na­zister, där­ibland Heinrich Himmler.
När den här ak­tionen pla­nerades och ge­nom­fördes 1945 var Fol­ke Bernadotte vice ord­fö­ran­de i Svenska Röda Korset. Det var of­fi­ci­ellt Röda Korset som ar­ran­gerade rädd­nings­ak­tionen som gällde danska och norska fångar men som kom att hjälpa be­tyd­ligt fler. Om­kring hälften av de när­ma­re 20 000 män­ni­skor som trans­por­terades från olika lä­ger i Tysk­land till Sverige var ju­dar.

För sin in­sats som or­ga­ni­sa­tör av de vita bussarna blev Bernadotte ve­der­bör­li­gen hyllad. 1948 ut­sågs han till det omöj­liga upp­draget som FN:s med­la­re i kriget mel­lan den nya staten Israel och de arabiska grann­länderna.
Staten Israel bildades ge­nom ett be­slut i FN. Det mo­ti­verades med att ju­darna ef­ter För­in­tel­sen be­hövde en fri­stad. Att de re­dan bo­satta i Pa­le­sti­na drabbades bort­sågs ifrån. Det var grunden för kon­flikten.
Bernadotte lyc­kades för­handla fram en första va­pen­vi­la, men när han lade fram sin freds­plan som bland an­nat in­ne­bar en rätt för de pa­le­stins­ka flyk­tingarna att åter­vända, blev det tvär­stopp från Israel.
De ju­diska ter­ror­grupperna, som ti­digare an­gripit den brit­tis­ka ko­lo­ni­al­makten, satte nu upp Bernadotte på sin döds­lis­ta. Sternligan, med bland andra Yitz­hak Shamir (då Yerzernitsky) som le­da­re, se­der­me­ra is­ra­e­lisk pre­mi­är­mi­nis­ter, ut­förde mordet. Det misstänktes från bör­jan och ef­ter 40 år när pre­skrip­tions­tiden var över er­kände mör­da­rna.
Det fanns starka miss­tan­kar om att den is­ra­e­lis­ka rege­ringen kände till och un­der­lättade mord­planerna men det har inte be­visats.

Den svenska rege­ringen krävde nog­grann po­lis­ut­red­ning men trots att det inte ledde till nå­got re­sul­tat lades pro­testerna ned, san­no­likt på grund av den starkt Israelpositiva opi­ni­onen på den tiden. Man kan jäm­föra med Sve­ri­ges lama krav på Sovjetunionen om Raoul Wallenbergs öde.
Trots er­kän­nan­dena och en mer ne­u­tral opi­ni­on nu­me­ra är det fort­fa­ran­de som om det of­fi­ci­ella Sverige inte vill er­känna Fol­ke Bernadottes hu­ma­ni­tära stor­verk. Han borde hedras med ett stat­ligt min­nes­mär­ke. 75-års­dag­en av hans död vore en lämp­lig tid­punkt.

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Har du sex mer än en gång i veckan?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar