Konst som lyfter klimatfrågan

Projektet Man and Biosphere – Prekära situationer startade för snart två år sedan med Kristianstads Vattenrike som utgångspunkt. Det arbete som gjorts kulminerar nu i utställningen med samma namn i Kristianstad konsthall, som invigs i morgon, lördag.

Idén kommer från konstnären Caroline Mårtensson, som har ett stort miljöengagemang.

– Vi vill lyfta problematiken och ringa in de komplexa situationer vi står inför. Det är ett brännande ämne ur ett konstnärligt perspektiv, säger hon.

När hon presenterade sin idé om ett tvärvetenskapligt arbete, där forskare och konstnärer arbetar tillsammans för att skapa ett ökat engagemang hos alla för klimatet, för Kristianstad konsthall fick ho genast ett positivt gensvar.

– Konsten har alltid jobbat med naturen på ett eller annat sätt och de senaste 50 åren har vi sett många konstnärer som också varit miljöaktivister, säger Marika Reuterswärd, som är konsthallschef.

Platsen är vald med omsorg – Vattenriket ligger delvis under havsnivå, här finns till exempel Sveriges lägsta punkt, och är därmed väldigt sårbar i tider av klimatförändringar och stigande havsnivåer.

– Problematiken är nog lättare att förstå om man har en personlig koppling, om det inte bara handlar om smältande isar långt borta, säger Caroline Mårtensson.

Den publika delen av projektet startade i maj, i samband med Kulturnatten i Kristianstad. I somras arrangerades det två offentliga vandringar i Vattenriket, som både innehöll mikroföreläsningar och var av performativ art, då forskare, sakkunniga och konstnärer medverkade. Dessa filmades och ingår nu i utställningen som ett videoverk.

I utställningen visar dessutom konstnärerna Caroline Mårtensson, Terje Östling, Malin Lobell och Nilsmagnus Sköld de verk de skapat på temat.

I ”Utsikt vs Insikt” har Caroline Mårtensson till exempel utgått från Myndigheten för skydd och beredskaps beräkningar och på dukar broderat fyra kustnära områden, Kullahalvön, Falsterbo, Malmö och Kristianstad.

På dukarna blir det tydligt hur vattenvägar förändras och tätorter läggs under vatten om havsnivån stiger med tre meter.

Från högtalare intill strömmar kustingenjören och forskaren Caroline Fredrikssons redogörelse för en av Sveriges största naturkatastrofer, den numera nästan bortglömda översvämningen Backafloden som inträffade 1872.

Caroline Mårtenssons andra verk är en skiss till det permanenta verk, Levande fossil, som ska invigas på Naturum Vattenriket i januari.

På stora stenbumlingar, som ska placeras ut på fyra olika platser, ska siluetten av växterna åkerrättika, kritsuga och gulyxne samt havsmurarbiet blästras in.

– Jag har valt dem för att de är känsliga för klimatändringar. Vi står inför en stor osäkerhet, men vi vet att arter kommer att försvinna, säger hon.

Terje Östling visar bland annat en serie fotografier som visar mellanartliga interaktioner : här finns till exempel en ekodukt, en bro avsedd för att djur ska kunna ta sig över en väg utan risk och en fisktrappa.

Ett verk som lyfter fram kvinnliga forskare och miljöförkämpar och ett annat som utgår från världens äldsta jordarkiv är några av Malin Lobells bidrag till utställningen medan Larsmagnus Sköld har tagit fasta på att klimatfrågan har stötts och blötts länge i sitt verk ”Bread and Roses”. I det utgår han från ”One and only earth”, FN:s första miljökonferens som hölls 1972 i Stockholm.

Caroline Mårtensson hoppas utställningen ska locka en bred publik och samtidigt även väcka nyfikenhet och en lust till fördjupning i ämnet.

– Den ekologiska läskunnigheten i samhället minskar och när den gör det så ser vi inte längre hur vi påverkar det ekosystem vi är en del av, säger hon.