En brittisk officer läser upp meddelandet om vapenstilleståndet för soldater på västfronten den 11 november 1918.Foto: SCANPIX
Nyheten om vapenstilleståndet nådde London. Med flaggor i händerna tågade amerikanska och brittiska soldater genom Londons gator.Foto: SCANPIX
Krigsmonumentet i Trelleborg hedrar de invalidiserade soldater som dog i Sverige på väg hem.
Soldaterna som skulle hem till Ryssland skulle åka tåg till Haparanda och sedan med pråm över älven.
Klas-Göran Karlsson, professor, forskar kring nutidshistoria. Den tar avstamp i första världskrigets omvälvande händelser. FOTO: Joakim Stierna

När gevären tystnade längs skyttegravarna

VERSAILLE Under förmiddagen den 11 november 1918, för exakt hundra år sedan, spreds nyheten att tyskarna hade skrivit på en kapitulation i Compiègneskogen utanför Paris.
Kanoner, kulsprutor och gevär tystnade.
Under fyra år hade cirka 17 miljoner människor mist livet, någon exakt siffra finns inte.
Men många menar att detta bara var förspelet till krigets andra rond, som skulle börja drygt tjugo år senare.

En av dem som argumenterar för den linjen, att första och andra världskriget egentligen var en enda lång konflikt med ett vapenstillestånd emellan, är Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet. I vinter kommer han ut med boken Det moderna 30-åriga kriget, vars titel syftar på just detta.
– Jag försöker att arbeta ihop de tre decennierna till en period. Jag brukar säga att Hitler, Mussolini och Lenin föddes i skyttegravarna. Utan det första världskriget hade det aldrig blivit plats för dem. Det liberala Europa hade skjutits bort, säger Klas-Göran Karlsson.

Han går så långt som att säga att vi på flera sätt befinner oss i efterdyningarna av de första och andra världskrigen.
– Vi lever fortfarande i svallvågorna. Kalla kriget började innan andra världskriget hade slutat, och frågan är om det kalla kriget är slut. Det var bara en kort period efter 1991 som vi trodde det, säger Klas-Göran Karlsson.

Det moderna samhället, som vi känner i dag, skapades under första världskriget. I det samhället är staten stark och lägger sig i mycket av människornas liv. Det var en nödvändighet när det totala kriget skulle föras. Allt gick ut på att samla tillräckliga resurser, som den allmänna värnplikten, för att kunna föra konflikten vidare.
– Även demokratin är ett arv från kriget. Om människor skulle ställa upp, om kvinnor skulle arbeta för att ersätta männen som var soldater, då måste de också få rösta, säger Klas-Göran Karlsson.

Han menar att 1900-talet skilde sig fundamentalt från 1800-talet, som med några undantag var en period av fred, liberala tankar om framtidstro och framåtskridande. Även i de mer röda leden fanns samma tankar, ”proletärer i alla länder, förenen eder”. Gränserna var fram till 1914 i stort sett helt öppna.
– 1914 var slutgränsen för en 100-årig fredsperiod. Sedan dess har vi krigat. En vecka före första världskrigets utbrott hade människor ingen föreställning om kriget. Det kom helt oväntat för de flesta. Jag brukar säga till mina studenter – strunta i det andra världskriget. Det första världskriget kom att skapa vår moderna värld, säger Klas-Göran Karlsson.
Hitlers Tyskland, Stalin Sovjetunionen växte fram ur askan från det första världskriget. De starka staterna, totalitarismen, krigssymboliken, ett samhälle berett till krig så fort det bara gick.
– Mot den bakgrunden hade freden inte en chans, säger Klas-Göran Karlsson.

En annan aspekt var de nationalstater som blev följden när den gamla världen rasade samman. Det ryska tsardömet, Ottomanska riket, dubbelmonarkin Österrike-Ungern och det tyska kejsardömet gick alla under och ersattes av nationalstater.
– Principen var ett folk, en nation och en stat. Varje etnisk grupp skulle få en stat. Men Europa var inte uppbyggt på det sättet. Det goda med de tidigare imperierna var att i dem kunde många etniska grupper leva tillsammans.

Mellankrigstidens ekonomiska skeenden förde också världen rakt in i nästa krig, fortsätter Klas-Göran Karlsson. Tyskland fick skulden för att ha startat det första världskriget, och skadeståndet ledde till superinflation och depression. Segermakterna, Storbritannien och Frankrike, var djupt skuldsatta på grund av det kostsamma kriget, och mycket av fodringarna låg i amerikanska banker. När den stora börskraschen kom 1929, drogs de alla med.
– Det är svårt att tänka sig Hitler utan depressionen, och för honom var det en rät linje mellan första och andra världskriget. Han visste hela tiden precis vad han gjorde, säger Klas-Göran Karlsson.

×