Annons

Fånigt enkelt och löjligt komplicerat

Hässleholm De tre frågorna är fånigt enkla.
Hässleholm • Publicerad 1 december 2018 • Uppdaterad 24 november 2021

De tre frågorna är fånigt enkla. Något vi alla garanterat kan svara på. Och ändå är det kanske de frågor som är mest komplicerade att hitta svaren på. Gåtfullt? Egentligen inte.

Den första frågan till dig just här och nu är: Har du en bra dag? Nästa fråga: Varför har du en bra eller dålig dag? Den sista frågan lyder: Vill du ha en bra dag i morgon? På måndag, tisdag onsdag ...?

Annons

För ett tag sedan fick jag just detta videoklipp, ett så kallat Ted talk, med den amerikanska buddistiska nunnan Gen Kelsang Nyema, där hon ställer de tre frågorna till publiken. För mig är dessa Ted talk eller korta föreläsningar något nytt och modernt. Men lite efterforskningar på nätet visar att det alls icke är nytt, utan har funnits de sista 40 åren. Det började med en liten exklusiv skara människor i USA. I 1980-talets Silicon Valley samlades denna grupp för en konferens. De berättade för varandra om de senaste rönen inom teknologi, underhållning och design. Därav förkortningen Ted (underhållning heter ju entertainment på engelska). Sedan dess har fenomenet spritt sig och växt sig allt starkare i en allt mer viral värld, där korta klipp fungerar utmärkt på kloktelefonen.

Gen Kelsang Nyema sitter på en enkel stol inför en stor publik, insvept i ett stort gult tygstycke. Håret är rakat och hon pratar lugnt med en suggestiv röst. Hon ställer sina tre frågor och konstaterar att den viktigaste frågan är nummer två. ”Varför har du en bra eller dålig dag? Genom att reflektera och fundera över, varför jag känner det ena eller det andra, rustar jag också mig själv för att kunna bemöta både det som är bra och det som dåligt. Om jag skyller på andra människor eller på andra yttre omständigheter, ger jag ju bort min egen möjlighet att göra något åt det som gör mig olycklig. Min lycka är mitt ansvar.

Vad behövs för att vi alla ska kunna ha en bra dag i dag, i morgon och alla dagar?

– Vi måste sluta att outsourca, leja borta, vår lycka och olycka till andra människor eller skylla på yttre omständigheter. Det andra vi måste göra är att aktivt odla, ja förädla, en källa till ro och frid i vårt innersta – i våra sinnen. Lycka och olycka är sinnestillstånd. Just därför kan vi inte söka orsakerna utanför våra sinnen. Det är inte händelserna i sig som gör oss lyckliga eller olyckliga. Utan hur vi hanterar dem, säger hon.

Hur gör man då? Konkret.

– Meditation är svaret, säger hon och håller sedan en kort meditation som går ut på att andas in kristallklart ljus och andas ut svart ånga med all frustration, ilska och tillkortakommanden.

Himlastormande lycka är ingen mänsklig rättighet. Jag tror inte att vi skulle klara av att vara superlyckliga jämt och ständigt. Lika lite som vi skulle kunna vara olyckliga alltid.

Däremot behövs livets bastoner och höga diskanter för att vi kunna vara förnöjsamma däremellan. Just förnöjsamhet är en underskattad känsla. Förnöjsamhet kan aldrig någonsin komma ur att jag skyller mina tillkortakommanden på andra människor eller yttre omständigheter. Förnöjsamhet är en ansvarsfull känsla som ger tacksamhet över allt som är gott, förmåga att hitta lösningar på problemen och hjälp att acceptera det som inte kan förändras. Och inse skillnaden. Sinnesro kort och gott.

Har du en bra dag?

Katarina BexellSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons