Äldsta spåren av pest funna
Vid Frälsegården i Gökhem utanför Falköping ligger en gånggrift, en stenåldersgrav bestående av stora stenar ställda så att de bildar en gravkammare. Det är här, bland skelettresterna efter mellanneolitiska bönder som bodde på platsen för cirka 4 900 år sedan, under den yngre stenåldern, som ett internationellt tvärvetenskapligt forskarlag hittat dna-spår efter Yersinia Pestis.
– Att upptäcka en så pass tidig variant i Falköping var helt oväntat eftersom tidigare rön pekat på ett ursprung i Asien. Nu får detta omvärderas, så det är en betydelsefull upptäckt, säger Karl-Göran Sjögren, docent i arkeologi vid Göteborgs Universitet, som ingår i forskarlaget, i ett pressmeddelande.
Det är för mellan 5 000 och 6 000 år sedan som pesten snabbt spred sig över Europa. Under samma period uppfinns hjulet, människan börja använda dragdjur och smida metaller. Samtidigt uppstår, och kollapsar, de första stora stora befolkningskoncentrationerna i sydöstra Europa.
Upptäckten av Yersinia Pestis utanför Falköping, som publicerades i den vetenskapliga tidningen Cell på torsdagen, gör att forskarna menar att man kan ha kartlagt mänsklighetens första pandemi.
– Vi tror att den första pesten kan ha uppstått i Tripoljekulturen norr om Svarta havet några hundra år före fyndet i Falköping och sedan spritt sig både mot väst och mot öst samtidigt som den förändrats. Detta kan ha underlättats av bättre kommunikationer genom bland annat oxdragna vagnar som nu började komma i bruk, säger Karl-Göran Sjögren.
