Dags för uppdaterad Snödrottning

Benjamin Staern kan känna igen sig i längtan efter att det ska hända saker på scenen.

– Jag kan vara lite som ett barn själv och bli otålig om det inte händer spännande saker, säger han och skrattar.

Inför nypremiären har Snödrottningen också fått ett nytt slut.

– Det har blivit lite mer fart och fläkt nu, med ett ”applådslut”, där man nästan tvingar publiken att applådera, skämtar han.

Snödrottningen är baserad på HC Andersens sagan med samma namn, som även ligger till grund för Disneys populära musikal Frost, så barnen i publiken känner lätt igen sig i handlingen.

– Jag har alltid tyckt om HC Andersens sagor och hur det ofta är en outsider som skildras på något sätt. Jag funderade först på att göra något på Elddonet, säger Benjamin Staern.

Librettisten Anelia Kadieva Jonsson, som Benjamin Staern arbetar med på Malmö Opera, föreslog Snödrottningen. Staern gick hem och läste och fastnade direkt. Sedan gick arbetet snabbt.

– Jag och Anelia satt oss hemma hos mig och jag skrev i princip musiken rakt in i datorn utan att testa först. Det gick väldigt snabbt, berättar han om det workshop-liknande arbetssättet de testade.

Han tror att det är viktigt att tänka på att barnkultur är mer intensiv i dag och att det är barnens referenspunkt när de sitter i operapubliken.

– Jag minns hur långsamma barnprogrammen från 70- och 80-talet var jämfört med hur barnprogrammen är i dag. Lägger man till youtube och sociala medier och allt annat som barn upplever, så tror jag att barn skulle storkna av dem av idag, säger Staern.

Han gläder sig åt att ha fått chansen att uppdatera operan och fundera över vad som fungerat bra och vad som fungerat sämre. Det är inte alla nyskrivna verk som fastnar på repertoaren som Snödrottningen har gjort.

– Det känns som en betydligt fräschare version nu. Det känns väldigt lustfyllt att få den uppförd igen.

Det finns intresse från lite olika håll att spela operan, så han hoppas lite på att den kan bli en julklassiker med sitt vintertema.

– Det känns jätteroligt att publiken tyckte så mycket om den.

Han berättar också att det låter lite annorlunda under den nya dirigenten Cathrine Winnes.

– Hon är en frisk fläkt och jagar på orkestern som tusan. Det är rätt kul att höra henne gorma ner i orkesterdiket på norska, säger Benjamin Staern.

Snödrottningen leker med olika musikstilar för att skapa kontrast mellan de olika världar som kompisarna Gerda och Kaj, operans huvudpersoner möter under operans dryga sjuttio minuter.

Den klassiska barocksvitens olika moment har fördelats mellan karaktärerna. Snödrottningen representeras till exempel av sarabanden. Staern har skrivit musik i klassisk kabaréstil för ett av verkets många djur och han nämner också popgruppen Genesis som ett slags perifert inflytande.

– Jag började fundera mycket på vad jag själv lyssnade på som barn, säger han.

Men han menar att det inte behöver ses som eklektiskt nödvändigtvis, utan mer som klassisk Benjamin Staern. Leken med genrer och uttryck är något han alltid har tyckt om.

– Här är det ett medvetet grepp för att skapa dialog mellan de olika världar som skildras genom barnen, snödrottningen och skogens djur.

Sagan ställer förnuft mot känsla och natur mot det konstlade. De kontrasterna är inte lika tydliga i operan, eftersom Benjamin Staern inte är lika mycket romantiker som HC Andersen.

– Det är viktigt att skilja på känsla och sentimentalitet, tycker jag. Jag är inte särskilt sentimental, säger Staern.

Han har däremot unnat sig att vara lekfull. Det är trots allt en opera för barn.

– Det är lite ”Mickey Mouseing” på sina ställen, inspirerat av tecknad film och det står jag för.

Benjamin Staern har också funderat mycket på kvinnorollerna i operalitteraturen och hur mycket våld och kränkningar de utsätts för.

– Jag ville göra annorlunda. Det är Gerda som räddar sin vän Kaj från ondskan, istället för att den kvinnliga karaktären råkar illa ut, som det brukar vara.

Det blir en kvinnlig huvudrollsinnehavare i nästa Benjamin Staern-opera också. den ska handla om konstnären Hilma af Klint, en pionjär inom abstrakt måleri, och den nyskrivna kammaroperan ska kunna följa af Klints konst till utställningar runt om i världen. Premiär blir det på Moderna Museet i Stockholm och sedan ska den uppföras på bland annat Guggenheimmuseet i New York.