Annons

Senare morgnar gör alla till vinnare

Hässleholm Grovt kan vi människor delas in i morgon- och kvällsmänniskor.
Hässleholm • Publicerad 22 december 2018 • Uppdaterad 24 november 2021

Grovt kan vi människor delas in i morgon- och kvällsmänniskor. Själv tillhör jag definitivt den senare gruppen. I mitt föräldrahem lade man sig alltid sent, och behövde inte vara jättemorgontidiga. Mina föräldrar jobbade väldigt mycket eftersom de drev ett företag, men de kunde vara flexibla med tiderna och arbetade därför hellre långt in på kvällarna än tidiga morgnar. Det har också kommit att prägla mig, om det sedan handlar om socialt arv eller är genetiskt är lite oklart. Något inslag av genetik finns det nog bakom om vi är morgon- eller kvällsmänniskor. Därför är jag glad att jag inte kom in i lokaltidningsbranschen förrän på 1980-talet då alla tidningar blivit morgontidningar.

Fram till på 1960-talet kom de flesta lokaltidningar ut på eftermiddagen varför många på redaktionerna brukade infinna sig redan mellan 5 och 6 på morgonen för att hinna göra klart tidningen till tidig eftermiddag när tryckningen skedde. I dag kan det vara svårt att förstå hur lokaltidningarna kunde komma på eftermiddagen, men det handlade om det framväxande industrisamhället, där man såg framför sig hur människor i arbetslivet cyklade hem på eftermiddagen och ville ha en färsk tidning att läsa vid middagsbordet samtidigt som eftermiddagsutgivningen gjorde att man kunde ha väldigt färska nyheter och få med nyhetshändelser som inträffade fram till eftermiddagen.

Annons

I dag lever vi i ett annorlunda samhälle där människors dygnsrytm förändrats. Vi är vakna mycket längre på kvällarna, inte minst beroende på det ymniga tv-utbudet som gör att det går att titta på tv dygnet om.

Själv har jag haft riktigt tidig arbetstid bara en gång i livet, när jag sommarjobbade på ett bageri och skulle inställa mig klockan 5 på morgonen för att baka 20 000 franskbrödslimpor. Men då höll redan det ännu tidigare skiftet på att avsluta sin arbetsdag efter att ha bakat mandelkubbar. Jag har alltid hyllat tanken att den normala arbetsdagen borde vara ungefär mellan klockan 9 och 18. Det leder till lugnare morgnar, är mer anpassat till människors dygnsrytm och gynnar dessutom prestationsförmågan eftersom forskningen visar att människor fungerar dåligt när de börjar arbeta eller sitta i skolbänken tidigt. I synnerhet skolbarn skulle må bra av att skolan börjar senare på dagen än vad som är vanligt. På en skola med tio års erfarenhet av att ha förskjutit skolstarten till 9 är erfarenheterna entydigt positiva, eller för att citera rektorns ord: ”Allt färre elever kommer försent och det är pigga ögon som möter mig i korridorerna. Vi kan se att koncentrationen ökar och meritvärdet höjts. Närvaron är mycket bättre nu och det är ju en förutsättning för att de ska kunna ta till sig kunskaperna.”

Att vi börjar arbeta i arla morgonstund på många arbetsplatser har historiska förklaringar. I bondesamhället behövde man gå upp tidigt för att ta hand om djuren, men också för att spis- eller kakelugnsvärmen hade ebbat ut i gryningen och människor vaknade av kylan. Det gjorde också att den tidiga starten överfördes på industrisamhället. Men de tidiga morgnarna är dåligt anpassade till det moderna samhället. Såväl starten av arbetslivet som skolstarten borde vridas fram en eller en och en halv timme, det skulle göra oss mer effektiva och få oss att må bättre. Om detta råder det stor samstämmighet bland sömnforskare och är en rekommendation vi borde kunna följa.

+ Jag avskyr att vänta i köer till it-support. Men jag är full av beundran för det tålamod unga människor som jobbar med support har med oss som inte är så bra på det tekniska.

- Eskilstuna kommun som satsat på att framställa biogas men missat att söka tillstånd för att få transportera den och som nu måste bränna upp den med noll miljönytta och miljoner i förlust.

Lars J ErikssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons