Har förbättrat beredskapen

I september tillkom de fyra senaste utslussningsplatserna för kvinnor som lever med skydd och stöd av Frida kvinnojour. Dessa ökade kapaciteten till totalt 22 kvinnor och deras eventuella medföljande barn, där 13 är akutplatser och nio utslussningsplatser.

– Det positiva är att vi frigör akutplatser, konstaterar ordförande Ruth Brunner.

I snitt kan man säga att det tar runt tre månader för kvinnorna från att de kommit till det skyddade boendet i Hässleholm tills de blir ”färdigbehandlade”.

– Innan kunde vi ha kvinnor som bodde på en akutplats i ett år trots att de inte hade det behovet längre, eftersom det inte fanns vare sig permanentboende eller någon utslussningsplats att tillgå. Men nu har vi i stort sett alltid någon akutplats ledig, eller någon kvinna som är beredd att slussas ut, säger Otterdahl.

På utslussningsplatserna kan kvinnorna ta nästa steg mot friheten. De kan lära sig klara sig själva, men får stöttning från kvinnojouren.

Förutom utökningen av platser har 2018 inneburit implementering av de krav som ännu inte ställts gällande barn på skyddade boenden.

– I dag placeras barnen på skyddade boenden som bihang, men det finns inga avtal. Nu har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag på riktlinjer för barn på skyddat boende, konstaterar Otterdahl.

Förslaget ligger på remiss hos regeringen, men med tanke på regeringssituationen i landet är både Otterdahl och Brunner tveksamma till om det kan börja gälla till sommaren, som planen varit.

– Men vi har hur som helst arbetat fram de sista få kraven som vi inte uppfyllde sedan tidigare, säger Otterdahl.

Ett av höstens stora samtalsämnen i kommunen var budgetbesparingarna i diverse verksamheter.

Även Frida kvinnojour drogs in när deras kommunala bidrag om en kvarts miljon drogs in. Men pengarna som sådana väckte inte lika stor ilska som hur beslutet meddelades.

– Vi kan klara oss utan de 250 000 kronorna. Och hade de bara kommit och sagt att de behövde spara och att de såg att vi hade bra ekonomi, då hade jag berömt deras agerande. Men nu går de ut och påstår att vi är en vinstdrivande verksamhet, något som är djupt kränkande, säger Otterdahl.

2019 är fortfarande väldigt ungt, och också väldigt lugnt. Men visa av erfarenhet vet de båda att det kommer komma fler skyddsbehövande kvinnor inom kort.

– Efter att helgerna är över och skolorna börjar igen så vet vi att det kommer att rassla till. Det är många som stannar med familjen över julen för barnens skull, men som sedan söker skyddat boende, säger Otterdahl.

Någon ytterligare kapacitetsökning i form av fler platser är dock inte att vänta under 2019.

– Nej, nu blir det ett år för att finslipa detaljer och landa i verksamheten, säger Otterdahl.

Som ändå har projekt på gång utanför Kvinnohuset.

– Vi har sökt statsbidrag för 2019 och får det i januari, om riksdagen beviljar medel för ändamålet, säger Otterdahl.

I så fall rör det sig drygt en halv miljon kronor som ska användas för en projektanställning på ett år för någon som ska ut på skolor och företag och föreläsa kring bland annat sexuella trakasserier och näthat.

Med tanke på osäkerhet kring riksdagens beslutande har Otterdahl börjat ragga möjlig ekonomisk stöttning genom fackföreningar och andra tänkbara finansiärer.