Regidebut som frammanar stämningar med små medel

Film/Recension

Paul Danos regidebut Under en öppen himmel utspelas 1960 i ett USA som fortfarande har ena benet inne i det 50-tal som president Kennedy nu försökte lotsa in i 60-talet.

Filmen är ett välspelat litet drama om en kärnfamilj vars liv och leverne får betydligt mer svårhanterbara konsekvenser än det kanske skulle fått bara fem eller sex år senare.

I ett litet hus i Montana nästan vid gränsen till Kanada bor äkta makarna Jerry och Jean (Jake Gyllenhaal och Carey Mulligan) tillsammans med den 14-åriga sonen Joe (Ed Oxenbould) och lever ett lyckligt familjeliv tillsammans.

När Jerry får sparken från sitt jobb och börjar känna sig vilsen i tillvaron börjar problemen hopa sig.

När det slutligen börjar nagga deras budget i kanterna tar Jerry jobb som brandman för att hjälpa till att släcka de omfattande skogsbränder som råder i omgivningen.

Nu börjar Jean ifrågasätta om hon vid bara 34 års ålder skall acceptera disken och sonen som hennes enda kall i livet. Händelseförloppet tar vi del av från sonen Joes perspektiv.

Det är genom hans ögon vi får avläsa intrycken av föräldrarnas förtjänster och tillkortakommanden. Jerry som är fast i traditionen att far vet bäst och agerar därefter och Jean som försöker backa bandet till sin tonårstid genom att klä sig i tidsenliga modekläder.

Paul Dano jobbar med små medel fram stämningar och reaktioner. Filmen vilar helt på familjetrions axlar och resultatet hamnar i takhöjd.