Opinion

Riskyrke: bonde

Djurhållning väcker känslor. Foto: TT
Opinion
Opinion Fyra av tio bönder som sysslar med djurhållning svarar i en enkät att de utsatts för hot, hat, stöld eller skadegörelse.

Fyra av tio bönder som sysslar med djurhållning svarar i en enkät att de utsatts för hot, hat, stöld eller skadegörelse. Även lantbrukares familjer har drabbats.

Det är lätt att föreställa sig att djurbönder hotas och trakasseras i sociala medier. Folk beter sig mer gränslöst på internet och det krävs inte mycket för att bli trakasserad. Men Åsa Odell, vice ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, berättar att en bonde haft en så allvarlig hotbild mot sig att hen och hens familj fått flytta till skyddat boende. Med tanke på att det finns många bönder som också tar väl hand om sina djur är det en absurd situation. Ett mörkertal kan dessutom misstänkas eftersom ett stort antal svarat att de inte anmäler eftersom det inte skulle hjälpa.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Risk för svält i pandemins spår

Opinion
Opinion

Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Den slutsatsen drar hjälporganisationen Oxfam efter att ha studerat utvecklingen i några av de mest hungerdrabbade platserna i världen. Det innebär att fler kan dö av brist på mat än av coronasmittan, om inte de mest utsatta får mer effektiv hjälp med att försörja sig.

Det är inte bara redan svältdrabbade länder som Sydsudan, Jemen och Venezuela som drabbas hårt av pandemins effekter. Även i medelinkomstländer som Indien, Brasilien och Sydafrika drabbas stora grupper fattiga av att bli av med sina inkomster och därmed hotas av att bli utan mat.

När samhällen stänger ned, resor förbjuds och pengar från migranter i andra länder inte längre kommer därför att deras jobb försvunnit drabbas de fattigaste mycket hårt.

När Indien över en natt stängde landet innebar det att alla lågbetalda daglönare blev av med jobben och måste försöka ta sig den långa vägen hem, utan att några kollektiva transporter gick. Det ledde till svåra umbäranden och kanske att smittan spreds snabbare.

I Sydafrikas kåkstäder innebär nedstängningen att människor tvingas leva nära varandra hela dagarna med små möjligheter att hålla distans eller sköta hygienen.

För att undvika att pandemin leder till än större mänskligt lidande genom brist på mat måste hjälp till de fattigaste organiseras bättre - till länder och inom länder.

Opinion

Kompromissa, Merkel!

MjhnOhPJMnT9xE9K_D6osfjrfz4.jpg
Foto: Kay Nietfeld
Opinion
Opinion Ledare. Kompromissvilja krävs från alla parter, sa Angela Merkel till EU-parlamentet. Det förutsätter att också hon är beredd att ge efter.

Tyskland är EU:s ordförandeland detta halvår och därför talade Angela Merkel i EU-parlamentet i onsdags. Hon hoppades att EU:s ledare ska komma överens i sommar om ett krispaket för att rädda ekonomin i EU-länderna efter coronapandemin. Därför vädjade hon om ”kompromissvilja från alla parter”. Det måste innebära att också hon och kommissionen, som lydigt fört vidare Merkels och Macrons förslag som sitt om en gigantisk upplånad fond som till största delen ska delas ut till EU-länderna som bidrag, är beredda att ge efter.

Mot stora bidrag har fyra ”sparsamma” länder, bland andra Sverige, opponerat och fått hård kritik för detta från många håll. Några länder håller med i tysthet. Att låna upp så enorma belopp - 750 miljarder euro, alltså cirka 8000 miljarder kronor - och dela ut 500 miljarder i rena bidrag till alla EU:s länder är alltför generöst.

Det innebär också en helt ny princip, som inte minst Tyskland tidigare hårt motsatt sig. En omfördelning av bidrag utanför EU-budgeten hör inte hemma i EU, har varit linjen - som Merkel nu i pandemin ändrat.

Att kompromisser är nödvändiga är nog ingen oense om. Det lär innebära att en del bidrag kommer att delas ut. Länder som Italien och Grekland har svårt att låna mer med rimlig sannolikhet att kunna betala tillbaka.

Men en kompromiss måste betyda mindre andel bidrag. Det måste också betyda en tydlig koppling av bidragen till effekter av pandemin och till att en reformering av ekonomin verkligen sker. Att länder som monterar ned sin demokrati, som Ungern, får kravlösa pengar är också oacceptabelt.

Visst måste också de sparsamma fyra kompromissa, det har framgått av debatten. Men ska principen att inte ge bidrag överges krävs att andra kompromissar också, till exempel genom att begränsa den ordinarie budgeten mera.

I dag ska rådets permanente ordförande Charles Michel presentera ett kompromissförslag till långtidsbudget. Låt det verkligen bli en kompromiss.

Yngve Sunesson

Opinion

Djurrättsterrorism ska kallas för just det

org-8690cdfc-6c08-449d-9bc6-dcb7b28d23a0.jpg
Opinion
Opinion

Aktionerna mot människor som på något sätt arbetar med djur riskerar att bli alltmer våldsamma. Redan har militanta djurrättsaktivister begått mordbrand, hot, misshandel och andra allvarliga brott, för att inte tala om olaga intrång och ofredande.

Justitieminister Morgan Johansson har lovat att skärpa lagstiftningen men har ännu inte gjort något. Det gör att det är så gott som riskfritt att terrorisera lantbrukare och veterinärer, pälsdjursuppfödare och butiksägare, forskare och jägare. Även om säkerhetspolisen börjat intressera sig för djurrättsaktivisternas terroraktiviteter är inte organisationerna klassade som terrororganisationer. Därför kan de samla in pengar från okunniga, välmenande djurvänner, trots att djurrättsaktivismen inte har något med djurens bästa att göra.

Därför kan lantbrukare mötas av ett gäng skränande aktivister på gårdsplanen utan att polisen ingriper eller drabbas av att få sitt döda barns gravsten uppgrävd från kyrkogården och dumpad i trädgården. Därför kan en butiksägare som säljer kläder med skinndetaljer få stå ut med aktivister som attackerar kunderna, ringer hotfulla samtal på nätterna och sprider lögner på sociala medier. Därför vågar eftersöksjägare inte ha öppna telefonnummer eftersom de då riskerar att förföljas av aktivister.

Snart kanske varje hund- eller kattägare i förorterna också riskerar att attackeras av aktivisterna. Då äntligen kanske det blir fart på Morgan Johansson.

Yngve Sunesson

Opinion

Innovativa och klimatvänliga sugrör på gång

org-54aa3247-a3c8-43a7-9916-d3471327171b.jpg
Opinion
Opinion

Det är underbart när engagerade och innovativa människor förändrar världen i praktiken. Läser i Skånskan om en kvinna som studerat förpackningslogistik i Lund och som drar igång provtillverkning av ätbara sugrör. Hittills har sugrör mest tillverkats av plast och det måste förstås fasas ut. Det används enorma mängder sugrör i världen, och alltför ofta hamnar en del av dem i havet.

Först bör kanske konsumenter fundera på om man överhuvudtaget måste använda sugrör, det kan inte vara särskilt viktigt såvida man inte har någon sorts funktionsnedsättning kring sitt ätande och drickande. Men om man nu tycker att sugrör tillför något extra är det ju bättre att använda ett som kan brytas ner. Eller som i det här fallet, som till och med går att äta upp efter användning.

Det händer så mycket positivt för att förbättra miljön och klimatet, men det är alltför sällan det sprids bland allmänheten. Alla behöver hjälpas åt att sprida dessa positiva exempel, så att fler kan förstå att det faktiskt går att göra mycket för att rädda världen. Det är till och med möjligt att tjäna pengar på det.

I Skåne har det funnits en innovationsstrategi sen 2012 där lärosäten, näringsliv, kommuner och Region Skåne samarbetar. Genom de kluster som finns, bland annat inom förpackning, livsmedel och så kallad cleantech, pågår mycket arbete men ofta i det tysta. Kommunikationen om detta måste bli mycket bättre, så att fler kan förstå att det går att göra mycket positivt för att rädda klimatet.

Sport

Storklubben drar sig ur SSL

Iksus Veera Kauppi fjolårets SM-slutspel.
Iksus Veera Kauppi fjolårets SM-slutspel.
Foto: Erik Simander/TT
Sport
Sport

Innebandyklubben Iksu, med sju SM-guld i bagaget, drar sig ur Svenska Superligan (SSL) för damer.

Beslutet togs av styrelsen i måndags och under torsdagen lämnade man in beslutet till Innebandyförbundet.

Det är ekonomin som sätter stopp för Umeå-klubbens fortsatta spel i högstaligan.

– Det började redan i våras då coronan slog till och vi såg att ekonomin skulle bli ansträngd, säger Margareta Ericsson Lif, sportchef och vd för huvudföreningen Iksu, till SVT.

Klubben anmälde ett lag till damernas SSL samtidigt som huvudföreningen meddelade att de inte kunde ge innebandysektionen ekonomiskt stöd.

Man gjorde försök att hitta finansiärer och dra ner på kostnader men lyckades inte.

– Innebandysektionen kommer att finnas kvar inom Iksu, men det står klart att vi inte har ett lag i SSL kommande säsong, säger Margareta Ericsson Lif till SVT.

Team Thorengruppen, även de från Umeå, kommer att ta över Iksus plats i SSL.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Gör skillnad med Miljonlotteriet!

Miljonlotteriet Det är på alla håll i världen som det händer en hel del i dagsläget och det finns massor av människor som gör vad de kan för att hjälpa till. IOGT-NTO är rörelsen som står bakom Miljonlotteriet och de är särskilt inriktade på barnen som växer upp i svåra hemförhållanden.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Kultur och nöje

"The crown" får ytterligare en säsong

Imelda Staunton får spela drottning Elisabeth i ytterligare en säsong av 'The crown'.
Imelda Staunton får spela drottning Elisabeth i ytterligare en säsong av "The crown".
Foto: Domenico Stinellis/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Ett glatt beskedet för alla som älskar att följa intrigerna inne i tv-versionens Buckingham Palace: Det blir en sjätte och sista säsong av "The crown".

Netflix skriver på Twitter att den populära dramaserien får förnyat förtroende, trots att strömningstjänsten så sent som i februari i år meddelade att serien skulle få en säsong mindre än vad skaparen Peter Morgan tänkt.

Nu säger Morgan på Twitter att: "När vi började prata om den femte säsongens olika berättelsetrådar och hur deras komplexitet och bredd skulle göras rättvisa blev det tydligt att vi borde gå tillbaka till den ursprungliga planen och göra sex säsonger".

Netflix stänger däremot dörren för ytterligare säsonger, och Morgan säger att förlängningen inte innebär att serien tar sig längre fram i tiden, utan att handlingen i "The crown" som tidigare planerat kommer att avslutas under tidigt 2000-tal.

Exakt sändningsdatum för den sista säsongen är inte klart.

Utrikes

Bolivias interrimspresident smittad

Bolivias interrimspresident Jeanine Áñez. Arkivbild.
Bolivias interrimspresident Jeanine Áñez. Arkivbild.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Bolivias interrimspresident Jeanine Áñez uppger att hon har testat positivt för coronaviruset, rapporterar CNN en Españo l.

Áñez skriver på Twitter : "Jag mår bra, jag känner mig stark, jag kommer att fortsätta arbeta från min isolering. Vi kommer att ta oss igenom det här tillsammans."

Minst tre personer i den bolivianska regeringen har under den senaste veckan bekräftats smittade.

Opinion

Risk för svält i pandemins spår

Opinion
Opinion

Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Den slutsatsen drar hjälporganisationen Oxfam efter att ha studerat utvecklingen i några av de mest hungerdrabbade platserna i världen. Det innebär att fler kan dö av brist på mat än av coronasmittan, om inte de mest utsatta får mer effektiv hjälp med att försörja sig.

Det är inte bara redan svältdrabbade länder som Sydsudan, Jemen och Venezuela som drabbas hårt av pandemins effekter. Även i medelinkomstländer som Indien, Brasilien och Sydafrika drabbas stora grupper fattiga av att bli av med sina inkomster och därmed hotas av att bli utan mat.

När samhällen stänger ned, resor förbjuds och pengar från migranter i andra länder inte längre kommer därför att deras jobb försvunnit drabbas de fattigaste mycket hårt.

När Indien över en natt stängde landet innebar det att alla lågbetalda daglönare blev av med jobben och måste försöka ta sig den långa vägen hem, utan att några kollektiva transporter gick. Det ledde till svåra umbäranden och kanske att smittan spreds snabbare.

I Sydafrikas kåkstäder innebär nedstängningen att människor tvingas leva nära varandra hela dagarna med små möjligheter att hålla distans eller sköta hygienen.

För att undvika att pandemin leder till än större mänskligt lidande genom brist på mat måste hjälp till de fattigaste organiseras bättre - till länder och inom länder.

NÄSTA ARTIKEL