Får det lov att vara nåt sött till kaffet idag? Det är trots allt Marsipandagen. Foto: Helén Fingalsson
Nästan för söta för att bli uppätna? Foto: Helén Fingalsson
Foto: Helén Fingalsson

Marsipangottis till kaffet

Det får bli en bakelse till kaffet idag. Det är ju trots allt Marsipanens dag – den 12 januari!
Det finns många olika teorier om marsipanens ursprung.

Marsipan tillverkas av socker och mandelmjöl.
Det är underhållande att läsa om hur marsipanen kom till, det finns några olika versioner.
Det sägs att en bagardotter från Venedig under medeltiden råkade göra ett stort misstag då hon hjälpte sin far i köket.
Hon skulle skålla och hacka mandel till en stor deg, men råkade använda på tok för mycket mandel. Hon fick en utskällning av sin far, men när han smakade en bit blev han överraskad för han hade aldrig smakat något så gott. Den råa degen skars sedan upp i bitar och såldes som marsipanbröd.
Bagaren kallade den för Marcus bröd, eftersom staden skyddshelgon var St Marcus, och på latin blev det ”marcipani”.

En annan historia hävdar att den första marsipanen kom från Tyskland. Där fanns en kock som fick i uppdrag att göra en festlig dessert. Han lät två av kökspojkarna skålla och hacka mandel i mängder och tillsatte sedan socker till en deg. Den skars sedan upp i bitar och blev en stor succé.
Kocken hette Franz Marcip och han gav därför desserten sitt eget namn och startade senare marcipanfabrik i Lübeck.

Många hävdar att marsipanen kommer från orienten, mandelns och sockrets hemland.
Det var korstågsriddarna som hade med sig marsipantillverkningens hemligheter och recepten fanns ombord på Hansafartygen som kom till Norden.
I Sverige finns det beskrivet sedan 1520-talet men inte förrän på 1800-talet, då socker framställdes med hjälp av sockerbetor, kunde fler än de allra rikaste äta marsipan.

Oavsett vem som uppfann receptet så var det mot slutet av 1700-talet och början av 1800-talet som Johann Georg Niederegger började leverera marsipan till kungar och tsarer från tyska Lübeck och Königsberg.
Även danska Odense är känd för sin marsipan och i ungerska staden Pécs finns ett marsipanmuseum.
Marsipan finns idag i många olika former. Kavlingsmarsipanen används ofta på toppen av tårtor och bakelser, som innehåller grädde eller vaniljkräm. Den innehåller en tredjedel mandel och resten socker och det går bra att förvara denna marsipan i kylskål.
Den mandel som används för att göra figurer och till konfekt och dekoration har oftast högre mandelhalt. Eftersom denna marsipantyp rostas vid tillverkningen, torkar den inte lika lätt och har därför längre hållbarhet. Den förvaras bäst i rumstemperatur.

Idag är det många som bakar sina egna tårtor och sötsaker.
För att uppmärksamma Marsipanens dag passar det väl utmärkt att servera en dammsugare eller tårtbit till kaffet idag?