Hoppfullt med bagge för huvudrollstroll

Under måndagens Guldbaggegala prisades Ali Abbasis Gräns sexfaldigt, bland annat för årets bästa film, bästa manliga biroll och bästa kvinnliga huvudroll. Den sistnämnda gick till Eva Melander som spelar rollen som tulltjänstemannen och trollet Tina. När tidningen når henne har hon knappt hunnit hämta sig.

– Jag har inte sovit så mycket, det börjar långsamt landa, säger hon på telefon.

Hon firade på efterfesten tillsammans med sin pappa och bror, och hela Gräns-gänget.

– Vi har inte setts på rätt lång tid, så det var kul. Det blev bubbel och kramar.

Vad betyder Guldbaggen för dig?

– Det betyder mycket, man känner sig bekräftad och sedd, man blir peppad. Jag satsade allt på den här rollen utan någon sorts försäkring på vad det skulle bli. Sedan faller det i god jord och man blir belönad för det, det känns extra bra. Man får friskt mod att fortsätta.

Att få en Guldbagge för sin prestation var inget hon kunnat föreställa sig när hon tackade ja till rollen.

– Nej, absolut inte, man skulle vara knäpp i huvudet för att tänka så. Jag hade inte en tanke på det.

I sitt tacktal sa Eva Melander att jobbet med Gräns var något av det mest utmanande och utmattande hon gjort.

– Jag vet faktiskt inte hur jag klarade det. Det är fortfarande en gåta. Det var femton timmars arbetsdag, så det blev inte mycket sömn.

För att spela rollen som Tina krävdes det varje dag fyra timmar av sminkning.

– Det är kul att bli uppmärksammad för något där man inte blir igenkänd, det är väldigt skönt. Jag tycker att det är coolt att kunna få bästa kvinnliga huvudroll för att spela ett troll, det känns speciellt och väldigt bra. Det känns som ett hopp för skådespelarkonsten; att man kan få en Guldbagge i bästa kvinnliga huvudrollstroll, säger hon med ett skratt.

Eva Melander är uppväxt i Gävle, bosatt i Stockholm och gick teaterhögskolan i Malmö.

– Den utbildningen betydde jättemycket. Den gjorde att jag under fyra års tid fick förkovra mig i skådespeleri. Den allra största grejen med att komma in på scenskolan var att jag insåg att jag aldrig mer skulle behöva söka scenskolan, för det hade jag gjort sju gånger. Det var otroligt härligt. Och också att få all den tiden till att prova skolans metod och möta alla pedagoger.

De fyra åren i Malmö gjorde stort avtryck på henne.

– Jag trivdes väldigt bra i Malmö. Jag trodde aldrig att jag skulle flytta tillbaka till Stockholm, berättar hon. I och med att jag kommer från Gävle tror jag att jag trivs bättre i städer som rent geografiskt är lite mindre, där kan cykla överallt. Det var en väldigt trevlig stad och många mysiga ställen.

Under åren har Eva Melander besökt Malmö och Lund då hon medverkat i Riksteaterns föreställningar.

– Det är speciellt för mig att komma till Malmö. I varenda hörn är det något särskilt minne. Här var vi på fest, här är cykelvägen på väg till skolan. Det var så speciella år i ens liv.

Under måndagens gala sa Eva Melander också i sitt tacktal att hon delade priset med Eero Milonoff, som spelar rollen som Vore.

– När jag träffade Eero och Ali så klickade det direkt. Jag kände mig så bekväm. Och det är det jag menar med att jag delar priset med Eero. Om inte den ena skulle tro på det vi gjorde skulle den andra falla platt. Han var så självklar, ogenerad och ocensurerad från början, och det är också mitt sätt att ta mig an den här uppgiften. Hade vi inte haft den inställningen hade det fallit platt. Jag beundrar Alis filmskapande och konstnärskap, hans mod att ta sig an ämnen som speglar samhället vi lever i. Jag känner mig lyckligt lottad som får dela det med honom.

Vad ska du göra härnäst?

– Nu filmar jag med Amanda Kernell, som gjorde Sameblod, uppe i Jokkmokk. Sedan förbereder jag andra grejer, en finsk tv-serie som heter The white wall och sedan kommer ett annat stort projekt där inspelningarna börjar i mars, säger hon.