Stefan Larsson berättar hur han resonerar kring prioriteringen av skolans resurser. FOTO: EXAKTA CREATIVE/ARKIV

Kostnaderna måste ner för ökad kvalitet på sikt

Prioriteringar inom skolan i Hässleholm.
Politiker i Hässleholm har ansvar att långsiktigt verka för en hållbar utveckling av skolan.
Det innebär att vi inom hela verksamheten måste se över den nuvarande organisationen.

Vi har idag på gymnasieskolan 13 nationella program med ett flertal olika inriktningar inom programmen.
Av dessa har vi några program som vid ansökningstidens utgång 2018 hade mycket få sökande. Till exempel Restaurang- och livsmedelsprogrammet med sju behöriga förstahandssökande. När Restaurangprogrammet infördes på 90-talet så hade vi ca 50 elever i årskurs 1. Industritekniska programmet hade två behöriga förstahandssökande. Närliggande kommuner kör samma program med vakanta platser.
Det måste självklart ifrågasättas om det är ekonomiskt försvarbart att flera kommuner i närområdet erbjuder samma program och att ingen lyckas fylla platserna. En mer regional samverkan måste bli verklighet.

Vi har ett av Skånes dyraste Estetiska program. Kostanden per elev i Hässleholm är runt 179 000 kr medan kostnaden i Kristianstad ligger kring 134 000 kronor. Det blir höga kostnader när vi har små undervisningsgrupper i elevernas val av olika instrument, det är inte ovanligt med ”grupper” som endast har en elev.

Studieresor inom gymnasieskolan måste ses över.
Hässleholm har under flera år erbjudit internationell profil på Samhällsvetenskapliga programmet och på Naturvetenskapliga programmet.

Studieresorna här är mycket kostnadskrävande. Själva resorna kostar 1 950 000 kronor årligen, till detta kommer en utökad lärarkostnad på som närmar sig en miljon om året.
Nämnden beslutade i veckan som gick, att inte längre erbjuda det individuella valet Brand och räddning.
När full besparing uppnås ger detta 774 000 kronor årligen.

Inom grundskolan så har kommuner skyldighet att erbjuda två av språken tyska, spanska eller franska, från årskurs 6. Cirka tio procent av eleverna läser franska. Regelverket är tyvärr sådant, att erbjuder vi franska på en skola så är vi skyldiga att erbjuda det på samtliga skolor.
Eftersom vi har högstadieskolor spridda över kommunen så är samläsningsmöjligheten mycket begränsad. Det innebär att läsåret 17/18 hade vi årskurser på flera högstadieskolor där endast en till fem elever läste franska.
Kristianstad avvecklade franskan i årskurs 6 från och med 2018.
Administration och övriga kostnader är ett område som kommer att ses över. Det ligger naturligt i förvaltningens uppdrag att kontinuerligt följa detta.

Detta är några exempel på kostnader som måste ses över, för på sikt kunna behålla och öka kvaliteten på de områden som vi prioriterar.

Stefan Larsson (M), Ordförande barn- och utbildningsnämnden

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Har du fiberuppkoppling?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar