Med utställningen Yvonne Rainer + Weld Again? What now flyttar dansen tillfälligt in på Malmö Konsthall. Foto: Jörgen Johansson
Foto: Jörgen Johansson
Foto: Jörgen Johansson
Foto: Jörgen Johansson

Minimalistiskt manifest

Malmö konsthalls chef Mats Stjernstedt blev förvånad men entusiastisk när danskompaniet Weld från Stockholm föreslog att en ny koreografi av dansaren och filmskaparen Yvonne Rainer skulle uppföras på Malmö konsthall, tillsammans med visning av hennes filmer.

Yvonne Rainer + Weld,Again? What?
Visas på Malmö konsthall 8 till 24 februari. Again? What? är en dansföreställning av koreografen Yvobbe Rainer hösten 2018 för Stockholmsbaserade Weld Company.
Föreställningen visas vid fyra tillfällen under utställningsperioden.
I utställningen ingår också två långfilmer av Yvonne Rainer – Kristina taking pictures (1976) och Privilege (1990)- samt dokumentären Fellings are facts: The life of Yvonne Rainer (2015).
Mer information: www.konsthall.malmo.se

Mats Stjernsted säger att han har som ambition att utöka verksamheten och utforska nya format.
– Vi är ingen danssscen, så jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig, säger han på pressmötet inför den annorlunda utställningen som visas 8 till 24 februari på Malmö konsthall.
Intresset för föreställningarna av Yvonne Rainers Again? What now? har varit mycket stort.
– Jag ser detta som en av 2019:s stora kulturhändelser, säger Mats Stjernstedt.

Yvonne Rainer är en central figur inom modern och postmodern dans. Hon är också en inflytelserik filmskapare och klipper enligt Weld-kompaniets ledare Anna Koch sina filmer ”koreografiskt”.
Weld startades 2006 och blev ett permanent, långsiktigt projekt 2013. Att samarbeta med Yvonne Rainer var ett drömprojekt för dem och till deras förvåning sade Rainer ja till att skapa ett nytt verk.
”Jag vet inget bättre än att stjäla från mig själv” skrev Rainer till Koch och Weld.
Anna Koch förklarar att det nya verket innehåller referenser till äldre dansverk av Rainer, samtidigt som hon ogärna blickar tillbaka. Det finns klassiska dansverk av Yvonne Rainer som hon inte längre är förtjust i att uppföra. Det välkända manifest kring modern dans hon sammanställde 1965 ingår i utställningen, men i en version som kritiseras av Rainer själv, som svarar på påståenden i manifestet, ibland med skepsis eller med en motreplik.

Anna Koch berättar att Rainers minimalistiska stil, som laborerar med odramatiska ”vardagliga” rörelser och vardagliga föremål, som en kudde, är bedrägligt enkel. Minimalistiskt betyder inte lättdansat, tvärtom.
– Det är väldigt svårdansad koreografi, faktiskt.
Det är Yvonne Rainers koreografiassisent Pat Cutterson som ”förvaltar” Rainers koreografi. Anna Koch beskriver Cutterson som en vandrande minnesbank: ett förkroppsligande av danshistoria. Rainer är skaparen, Cutterson arkiverar informationen i sig själv.
– Yvonne dansar själv och är skaparen, men det är Cutterson som är hennes ”muskelminne”.

Yvonne Rainer upplevde med tiden att dansen inte var nog som uttrycksform. Man kunde inte säga tillräcklig mycket med bara kroppen. Filmskapandet tog vid och särskilt den kollagestil, tung av referenser till både sig själv och externa influenser, som kännetecknar hennes tanke- och dansvärld.
Yvonne Rainer återkom till dansen efter ett uppehåll på runt 25 år och förde med sig nya perspektiv på konstformen, som bland annat ledde till ifrågasättandet av tidigare värderingar.
– Yvonne är trött på manifest, säger Anna Koch. Hon ser kroppens möjligheter på ett nytt sätt.

Koch berättar om hur koreografin ”chockas in” i dansarna. Danskulturen i New York förutsätter att man kan lära sig koreografi mycket snabbt, vilket har sitt ursprung i den ekonomiska verkligheten i att det kostar mycket att hyra repetitionsutrymmen. Inlärningstempot är helt annorlunda mot i Sverige.
Dansarna får inte analyserat för sig vad verket betyder, utan dansar sig fram till det.
– Man väntar till stycket känns i kroppen. Betydelsen ger sig när man dansar det igen och igen, säger Anna Koch.

Yvonne Rainer är öppen för influenser från dansarna och bryter upp och motsäger vad hon tidigare gjort.
Betydelsen skapar publiken själv av intrycken från de olika delarna.
– Hon ifrågasätter sin egen perfektion och sin egen ordning hela tiden, säger Anna Koch.
Yvonne Rainer påverkas mycket av samtiden och är akut politiskt medveten. Koch säger att Rainer beskriver en förtvivlan över att vara konstnär i det politiska landskap som råder i USA. Hon ställer sig också frågan hur konsten ska förhålla sig till den pågående klimatkatastrofen och vad den säger om mänskligheten och konsten.
– Hon frågar sig vad konstens roll ska vara och vad konsten kan göra åt saken hela tiden, säger Anna Koch.
Mats Stjernstedt säger att Yvonne Rainer passar särskilt bra in just på Malmö konsthall.
– Minimalismen har alltid varit framträdande på konsthallen och hon har varit central för den minimalistiska utvecklingen.

Yvonne Rainer + Weld,Again? What?
Visas på Malmö konsthall 8 till 24 februari. Again? What? är en dansföreställning av koreografen Yvobbe Rainer hösten 2018 för Stockholmsbaserade Weld Company.
Föreställningen visas vid fyra tillfällen under utställningsperioden.
I utställningen ingår också två långfilmer av Yvonne Rainer – Kristina taking pictures (1976) och Privilege (1990)- samt dokumentären Fellings are facts: The life of Yvonne Rainer (2015).
Mer information: www.konsthall.malmo.se