Hur stora besparingar ger egentligen förslaget?

Sparförslag för barn- och Utbildningsförvaltningen.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M) beskrev ett antal sparförslag i sin insändare i lördagens tidning.
Jag har egentligen inget att invända mot förslagen i sig; med ett så stort sparkrav (49 miljoner) måste man vända på varje sten. Frågan jag ställer mig är hur stor besparing dessa förslag egentligen ger.
Låt mig ge några exempel:
Förslag: Franska tas bort som språkval på högstadiet
Konsekvenser:
Eftersom spanskgruppen kan förväntas växa när färre väljer tyska, tvingas man göra två spanskgrupper istället för en = ingen besparing.
Om det inte blir två spanskgrupper blir ändå besparingen liten – sammanlagt ungefär en lärartjänst i hela kommunen.
Elever som redan påbörjat franskan måste få chans att gå klart högstadiet ut, vilket medför att den faktiska besparingen fördröjs.
Eftersom ordföranden inte specificerar några andra besparingsförslag gällande grundskolan, drar jag slutsatsen att han inser att inga ytterligare besparingar låter sig göras i verksamheten utan att riskera bryta mot skollagen eller/och arbetsmiljölagen.
Förslag: Stoppa intaget till ett antal gymnasieprogram för att så småningom lägga ner dem
Konsekvenser:
De elever som redan är inne på de gymnasieprogrammen får gå klart = fördröjning i besparingen.
Eleverna i fråga söker sig istället till gymnasium i annan kommun (kommunal eller fristående), vilket enbart leder till att Hässleholms kommun skickar med dem skolpengen dit istället (ca 100 000 kr/elev och läsår).

Eleverna söker sig till att annat gymnasieprogram i Hässleholm = kostnaden för eleven blir densamma.
Risk att Hässleholms kommuns utbud av gymnasieprogram blir så skralt att vi inte kan locka hit elever från andra kommuner, vilket leder till lägre interkommunal ersättning och lägre intäkter.
Förslag: Se över administrationen
Eftersom Stefan Larsson inte förmår precisera vad som avses med att ”se över” administration och övriga kostnader, kvarstår frågan vad detta egentligen betyder.

Det får t.ex. inte innebära att det lilla administrativa stöd som lyckats skakas fram till skolledarna nu ska tas ifrån dem igen.
Det får heller inte innebära att man trycker ut mer administrativa arbetsuppgifter på lärarna.
Det är kort sagt långt ifrån uppenbart var dessa besparingar står att finna.
Sett till den stora besparing som aviserats för barn- och utbildningsnämndens verksamheter lämnas läsaren frågande om vad det egentligen innebär att ”långsiktigt verka för en hållbar utveckling av skolan”. Innebär det exempelvis:
Att vi år ut och år in får för lite pengar till skola och förskola?
Att vi inte kan ge våra barn och elever det stöd de har rätt till och behöver för att lyckas?
Att vi inte kan hitta behöriga lärare till våra verksamheter?
Att lärares och skolledares arbetsbelastning riskerar att ytterligare öka, med den förutsägbara konsekvensen att sjuktalen skjuter i höjden?
Generella besparingar har aviserats för samtliga verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen: förskola, grundskola, gymnasium, särskola, kulturskola och administration.

Hur de ska genomföras kan vi i dagsläget bara spekulera i, men att det får konsekvenser för alla är ett faktum.
Konsekvenser som i förlängningen drabbar våra barn och elever i Hässleholms kommun.

Kristina Rauer, ordförande Lärarförbundet, Hässleholm

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Har du fiberuppkoppling?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar