”Bästa huvudkudden är att ha gjort något gott”
Ove Jeppsson var född och uppvuxen utanför Kristianstad. Han började hjälpa till som springpojke i Tore Larssons butik i Kristianstad och det blev början på en livslång gärning inom handeln.
Han älskade sitt jobb, tempot och kontakten med kunderna.
Mellan 1961 och 1967 drev han butik i Älmhult. Vid sin sida fanns hustrun Birgith och dottern Pia och under åren i Älmhult föddes även tvillingarna Nina och Fredrik.
1987 flyttade familjen till Tyringe, där Ove Jeppsson öppnade Tyrehallen, där sedan tre generationer varit yrkesverksamma.
Ove trivdes som fisken i vattnet och hade ett brett kontaktnät.
Under hela sin långa yrkesverksamma tid var han inte sjukskriven en enda dag. Han trodde på utveckling och förnyelse och strävade alltid framåt.
För honom var det viktigt med engagemang, både när det gällde arbetet men även inom föreningsliv och olika organisationer.
Han var genom åren aktiv bland annat som styrelseledamot och ordförande i Tyringe sparbank, ordförande i Byalaget, verksam i Köpmannaföreningen, Livsmedelshandlarförbundet, styrelseuppdrag inom idrottsrörelsen och aktiv i Lions. I yngre år var han även engagerad inom FBU, frivillig befälsutbildning. Han la även ner mycket tid som delägare i Kurhotellet Tyringe.
Han fortsatte långt efter pensionsåldern. I en tidigare intervju i Norra Skåne berättade Ove Jeppsson: ”Den som går in i pensionsåldern och bara sätter sig i gungstolen blir inte gammal.
Livet var till för att levas och det gjorde Ove.
Han kände stor kärlek till Tyringe och han älskade att tillbringa tid med barn och barnbarn.
De gjorde resor tillsammans, både inom landet och utomlands. Han älskade fjällvandring och att åka skidor, ett intresse som spred sig genom generationerna.
Han beskrivs som en varm och social person. Han vill inte ha några ovänner och höll hellre tyst än att ställa till med en scen.
Även om han fick sin beskärda del av sjukdom och motgångar i livet, så var han positiv och blomstrade som mest när han träffade andra.
Han berättade själv i tidningen för några år sedan: ”Som pensionär finns tiden där och att göra något för andra är också att göra något för sig själv. Det är viktigt att få känna sig behövd. Du måste vara medveten om att du blir ensam om du inte söker upp sammanhang där du kan engagera dig”.
För Ove var det viktigt att poängtera att handlingar spelar stor roll, både i våra egna liv men även för kommande generationer: ”Det är en plikt att lämna efter sig ett samhälle som är så bra som möjligt. Den bästa huvudkudden är att ha gjort något gott”.
Han bodde i Tyringe så länge det gick. Efter en kortade tid på Lyckåsa i Bjärnum flyttade han till Ehrenborg i Hässleholm.
Han efterlämnar Birgith, dottern Pia med make Mårten och deras barn Lovisa och Emma, dottern Nina med make Rolf och barnen Annika och Calle, sonen Fredrik med maka Anette och sonen Daniel, samt syskon med familjer.