Annons

Till Afrika för att ge gratis tandvård

Personligt Om ett par dagar lämnar Veronica Aragon Malmö för att tillbringa två veckor i Burkina Faso i Västafrika. Där ska hon och en kollega se om det kan bygga upp en verksamhet för organisationen Tandläkare utan gränser.
Personligt • Publicerad 20 februari 2019 • Uppdaterad 24 november 2021

– När jag kommer hem igen är jag ordentligt sliten.

Det vet hon av egen erfarenhet, för det här är inte första gången hon är iväg och arbetar för organisationen, i vars styrelse hon för övrigt också sitter.

Annons

Tidigare har hon varit i väg och arbetat i Tanzania och Zimbabwe, dragit ut och lagat tänder, informerat om munhygien. Utan betalning.

– Det är väldigt intensivt, mycket intryck, säger Veronica Aragon och berättar att inte alla passar till den här typen av arbete.

Man får inte vara sjåpig när det gäller spindlar och andra kryp, man måste stå ut att man inte alltid har den utrustning man är van vid hemma, att patienten kanske får sitta på en pinnstol under behandlingen.

Tandläkare utan gränser – som inte har något att göra med Läkare utan gränser – kan fira sitt tioårsjubileum i år.

– Jag har varit med sedan 2012, berättar Veronica Aragon, som sysslade med volontärarbete som tandläkare redan innan hon 2002 lämnade hemlandet Mexiko för kärleken i Sverige.

Hon växte upp i industristaden Puebla, med sina en och en halv miljoner invånare Mexikos tredje största.

– Jag ville bli läkare; pappa och flera i släkten var det.

– Pappa sade: ”Vill du ha ett liv? Då ska du inte bli läkare. Kan du inte välja något mittemellan?”

Hon berättar att i Mexiko innebar läkarrollen att alltid vara nåbar, att ständigt vara beredd att rycka ut. Folk kunde ringa mitt i natten.

Men var hon bara införstådd med det, så okej, tyckte pappa. Fast han var glad när hon valde att bli tandläkare.

Annons

2001 var hon klar och började arbeta på tandklinik. Hon deltog också i oavlönat volontärarbete, där hon och kollegor körde till isolerade trakter med en mobil klinik.

Hon arbetade parallellt med sina studier och hade lagt undan pengar till en Europaresa.

Den blev av och under den såg hon till att träffa en kille från Sverige, som hon haft kontakt med på internet.

Tycke uppstod, och 2002 flyttade Veronica till Malmö. Hon läste svenska och sjukvårdssvenska, kompletterade tandläkarutbildningen och 2005 kunde hon börja arbeta som tandläkare i Sverige.

Nu har hon en klinik vid Stortorget i Malmö, i lokaler som hon delar med en kollega.

Kan hon säga något om skillnad i tandhälsa mellan Sverige och Mexiko?

– Det handlar absolut om samma sjukdomar. Man äter väldigt mycket socker i Mexiko, faktiskt mer än här.

– Den viktiga skillnaden är att här är barntandvård gratis. I Mexiko är det bara infektionsvård och akuttandvård som är gratis; där blir det gärna så att ett barn kommer till tandläkaren när det redan är för sent.

Å andra sidan handlar en tandläkares arbete i Mexiko mest om tandläkeri:

– Här är det väldigt mycket pappersarbete och administration.

Annons

I två år har Veronica också arbetat för Stadsmissionen i Malmö och utfört akuttandvård på deras besökare. Den kliniken är dock stängd, på grund av anmärkningar på den tekniska utrustningen. Förhoppningsvis kan den öppna igen.

Den tekniska utrustningen får man, som sagt, inte vara för kräsen med när man ger sig ut för att arbeta för Tandläkare utan gränser.

En lyx – om man kan kalla det så – är däremot att det där ordet tandläkarskräck inte tycks ha några motsvarigheter på de språk som talas där. I alla fall är det inget som Veronica känner att hon mött.

– Nej, barnen är superduktiga. De vill vara först i kön. De känner väl att vi är där för att hjälpa dem.

– Att barnen känner sig trygga är jätteviktigt, säger hon om barntandvård i allmänhet.

När barn här hemma är rädda för tandläkaren kan det ofta bero på att en förälder har planterat sin egen oro i barnet, och Veronica berättar att det hänt att hon uppmanat en förälder att lämna rummet.

Men nu ska hon alltså till Burkina Faso, ett av världens fattigaste länder. Tandläkare utan gränser har ingen verksamhet där ännu, men hon och en kollega ska undersöka möjligheterna för att börja skicka dit volontärer.

– En tandläkare från Sverige har skickat dit hela sin mottagning, på egen bekostnad, och den har monterats upp där.

Tandläkare utan gränsers insatser sker i projektform. En grupp från Sverige beger sig iväg för två veckors intensivt arbete. Hur gruppen ser ut kan variera.

– Det bästa är så klart om vi kan få med alla kompetenserna – tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister, en blandning av nya och erfarna. Men hur gruppen till slut ser ut beror på vilka som söker.

Annons

– Varje projekt är olikt de andra. I Zimbabwe kan vi vara tio stycken, i Tanzania en liten grupp på fyra.

Organisationen har också verksamhet i Filippinerna och i Nepal,

bild 1/3
På plats får man ofta nöja sig med aningen primitivare förhållanden än i hemmakliniken, men Veronica Aragon säger att det märks att man är uppskattad när man kommer.
Foto: Privat
Ett uppmärksamt auditorium får lära sig hur man borstar sina tänder.
Foto: Privat
Veronica Aragon är en av flera tandläkare med klinik i huset vid Stortorgets norra sida i Malmö.
Foto: Håkan Jacobsson
På plats får man ofta nöja sig med aningen primitivare förhållanden än i hemmakliniken, men Veronica Aragon säger att det märks att man är uppskattad när man kommer.
Foto: Privat
Ett uppmärksamt auditorium får lära sig hur man borstar sina tänder.
Foto: Privat
Håkan JacobssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons