Annons

För­domar bak­om is­la­mo­fo­bi

Krönika Sjalen el­ler slö­jan som en del mus­limska kvin­nor bär väcker starka käns­lor.
Opinion • Publicerad 21 februari 2019 • Uppdaterad 25 november 2021

Sjalen el­ler slö­jan som en del mus­limska kvin­nor bär väcker starka käns­lor, inte bara i Sverige. För många in­ne­bär den ett för­tryck, ett tvång. I ex­em­pel­vis Iran tvingar den re­li­gi­ösa reg­i­men alla kvin­nor att täcka håret, och kampen mot slöj­tvånget är en vik­tig po­li­tisk kamp.

Men för många kvin­nor är det en fri­vil­lig re­li­gi­ös hand­ling att bära slöja. Deras rätt att bära vilket klä­des­plagg de vill är lika rätt­mä­tig som rätten att slippa bära slöja.

Annons

Visst bör sed­vän­jan, ibland tvånget, att bära slöja dis­ku­teras. Men den svenska de­batten är of­tast en­si­dig. Det talas om ”åsikts­kor­ri­dor” där det är för­bju­det att ifrå­ga­sätta slö­jan. Men de som hetsar mot mus­limska kvin­nors slöj­bärande vill inte ha en ny­an­serad de­batt utan vill kri­ti­sera oemot­sagda. Många kvin­nor som bär slöja drabbas av trakasserier på ga­tan och ibland av all­var­liga fy­siska an­grepp.

Ett ex­em­pel på när de­batten spårat ur är ef­ter­börden till en bild som Riksidrottsförbundet pub­li­cerade på sin hem­si­da. Ett foto på en blond kil­le och en slöj­bärande tjej som prövade på luft­ge­värs­skyt­te i en id­rotts­klubb togs ef­ter re­ak­tioner bort från hem­si­dan ef­ter pro­tester från Sim­för­bundets ord­fö­ran­de Ulla Gustavsson. Hon an­såg att sådana bilder inte borde visas.

Det är svårt att för­stå. RF har som grund­prin­cip att alla barn och ung­domar är väl­kom­na att del­ta i id­rotts­ak­ti­vi­teter och att de får klä sig som de vill.

Ulla Gustavsson fick kri­tik och valde att avgå som ord­fö­ran­de ef­ter att sty­rel­sen i öv­rigt tagit av­stånd (efter­som hon är stäm­mo­vald kun­de inte sty­rel­sen av­sätta henne, vilket många på­stått i de­batten).

Det har tolkats som att man inte får ifrå­ga­sätta slö­jan, men hennes yttrande i in­ter­vjun i Af­ton­bla­det var be­tyd­ligt mer för­doms­fullt än en kri­tik mot att barn bär slöja.

”Nu visar RF att de gillar och upp­muntrar he­ders­för­tryck: köns­stymp­ning, barn­äk­ten­skap, he­ders­våld”, sa hon, till sy­nes omed­ve­ten om att he­ders­för­tryck, köns­stymp­ning, barn­äk­ten­skap och he­ders­våld inte är kopplat till nå­gon spe­ci­fik re­li­gi­on. Det fö­re­kommer i stora delar av världen helt obe­ro­en­de av re­li­gi­ös in­rikt­ning.

Köns­stymp­ning har ex­em­pel­vis fö­re­kommit i mer än 2 000 år, allt­så långt in­nan is­lam som re­li­gi­on upp­stod. Det fö­re­kommer främst i nor­ra och öst­ra Af­ri­ka, långt ifrån bara bland mus­limer.

Barn­äk­ten­skap är ock­så van­ligt i stora delar av världen, ex­em­pel­vis i hin­du­is­ka In­di­en och i söd­ra Asi­en i öv­rigt, lik­som i Af­ri­ka sö­der om Sa­ha­ra, allt­så i re­gi­oner där is­lam inte har särskilt stark ställ­ning.

He­ders­för­tryck är en allt­för van­lig fö­re­te­el­se kopplad till olika klan­kul­turer, obe­ro­en­de av re­li­gi­on. Det fö­re­kommer i stora delar av Asi­en. I Mel­lan­ös­tern fö­re­kommer det ex­em­pel­vis bland kurder, oav­sett om de är mus­limer el­ler kristna, och bland den ut­satta mi­no­ri­teten ya­zi­di­er, som är vare sig mus­limer el­ler kristna.

De fö­re­te­el­ser Gustavsson nämnde måste mot­verkas både i Sverige och i resten av världen. Men de är inte kopplade till is­lam som re­li­gi­on.

De­bat­tera gär­na även hur re­li­gi­öst tvång kan be­kämpas, men låt det inte gå ut över barnen, som på alla sätt är oskyl­diga – och ofta of­fer­.

Yng­ve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons