Sätt barns bästa främst
Barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020. Visserligen har den redan varit juridiskt bindande i 30 år, sedan 1990 då den antogs. Men förhoppningarna är nu att den som egen lag ska bli ett starkare skydd för barnen än nu, när andra lagar alltför ofta trumfar konventionen.
Ett högaktuellt fall kan illustrera dilemmat, att barnkonventionen inte tillämpas när den kommer i konflikt med andra lagar.
Migrationsverket håller på att lägga ned ett antal anläggningar och flyttar då dem som bor där, utan någon hänsyn till barnens behov. Just nu ska 60 vuxna och barn flyttas Kaxås i Jämtland. Det sker just när några av barnen ska skriva ett nationellt prov i skolan. Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik förklarar dock som svar på kritik från Skolverket att ”ingen individuell hänsyn tas till skolgång”. Barnkonventionens regel om att barnens bästa ska sättas i främsta rummet anses alltså inte gälla för Migrationsverket. Blir det verkligen annorlunda när barnkonventionen blir lag?
Barnen till IS-aktivister i Syrien är ett problem för fler länder än Sverige. Vilka är medborgare, hur ska det gå till att hitta dem, kan svensk personal åka dit och hjälpa dem hem? Om barnkonventionen redan vore lag, skulle det innebära att Sveriges skyldigheter vore större? Barnen kan ju inte hållas skyldiga för vad deras föräldrar har gjort.
Barn under 15 år som misstänks för allvarliga brott kan ställas inför bevisprövning i domstol. Det görs sällan, och flera partier vill att det ska ske mer regelmässigt. Att det avslöjats att barn som blivit ”dömda” av polisen utan klara bevis senare friats efter medieinsatser gör att rättssäkerheten kräver en sådan process. Även för barn som är skyldiga innebär det större rättssäkerhet.
Så det finns skäl att tillämpa barnkonventionen som den är skriven – att alltid sätta barns bästa främst. Kan den nya lagen innebära det är det en stor framgång. Men det är svårt att tro på innan den nya lagen prövats.