Marie och Niklas Persson på Carlsro gård vid Grantinge ser ljust på framtiden, trots att lönsamheten minskade efter fjolårets torra sommar. Foto: Stefan Olofson

Pressade bönder ser ljust på framtiden

grantinge Fjolårets torka slog hårt mot alla fyra jordbruksgrenar och två tredjedelar av lantbrukarna beskriver lönsamheten som dålig. Trots det ser de positivt på framtiden.

Det visar Lantbruksbarometern från LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna.
Sämst har det gått för grisproducenterna och minst dåligt för mjölkproducenterna, enligt Lantbruksbarometern.
I Skåne och Halland har lönsamheten minskat kraftigt, mer än rikssnittet. Men optimismen inför framtiden är ändå hög. Högst i landet.
Maria och Niklas Persson, mjölkbönder på Carlsro gård vid Grantinge utanför Hässleholm har 570 djur varav cirka hälften producerar mjölk. De känner tillförsikt och räknar med ökad lönsamhet i år.
– Men då får det inte bli en torrsommar till, för då blir det problem med fodret. Vi klarade oss i år tack vare att vi hade ett foderlager att ta av. Det är slut nu och behöver byggas upp igen, säger Niklas Persson.
Gården producerar sitt eget foder och är inte beroende av foderinköp till höga priser när det krisar.

Niklas Persson tog över gården efter sina föräldrar för åtta år sedan och driver den tillsammans med hustrun Maria sedan sex år. Med sina tre barn hoppas de att successionen ska gå vidare i familjen.
Som mjölkproducent styrs lönsamheten av olika saker.
– Vi styrs efter världsmarknadens priser, samtidigt som vi är hårdast åtstramade av regler. Det är konflikten i lönsamheten. Vi är Kravmärkta och det börjar bli fler i världen som ser upp till vår djurhållning. Det är en fördel för oss på sikt, säger Niklas Persson.
Enligt Lantbruksbarometern upplevde mjölkproducenterna en uppgång i lönsamheten 2017. Förra året var lönsamhetsindex minus 30.
Mjölken står sig bäst i upplevd lönsamhet bland de fyra jordbruksgrenarna.
– Lantbrukarna i Hässleholms kommun är mycket duktiga. Det är en fröjd att jobba inom mjölkproduktionen här, säger Helen Göransson, företagschef för Hässleholm och Osby i Sparbanken Skåne.

Norra Skåne tillhör mjölkbältet tillsammans med delar av Halland, sydöstra Småland och Öland. Det finns 3 500 mjölkbönder i landet och antalet minskar.
Av regionens lantbrukare upplever 20 procent att de har tillräckligt god lönsamhet för att täcka löpande utgifter och lön. Det är lite mer än rikssnittet. Men bara sex procent upplever att lönsamheten även räcker till framtida investeringar. Nästan hälften jämfört med riket.

Precis som alla andra företagare är den vanligaste åtgärden för Maria och Niklas Persson att hela tiden effektivisera produktionen för att öka lönsamheten.
– Svensk mjölk står för 40 procent av mejeriproduktionen i Sverige. Det har skett en stor omvandling för mjölkföretagen. Nu är det underskott på mjölk samtidigt som efterfrågan ökar. Eftersom vi är ekologiska och Kravmärkta är vårt pris lite mer Sverigeanpassat, förklarar Niklas Persson.

Henrik Nilsson, kontorschef för LRF Konsult i Hässleholm beskriver mjölkkorna som elitidrottare i stallet.
– Det handlar om management och att hitta vägen framåt på ett proffsigt och affärsmässigt sätt. Även år som 2018 tvingar fram nya sätt att öka produktiviteten, säger Henrik Nilsson.
Både Niklas och Maria Persson beskriver sig som drivna och tycker om när det händer något.
– Folk behöver alltid äta. Därför är vi fortfarande på banan med vår produktion om femton år. Det finns möjligheter för bra lönsamhet om man hittar den positiva spiralen, säger Maria Persson.
De planerar för att öka vattentillgången och investera i energiproduktionen.
De har tre anställda i företaget och har inga planer på att minska styrkan.

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Tycker du om pommes frites?

Loading ... Loading ...