Boendekostnaderna stiger i betydligt snabbare takt än vad inkomsterna gör. I sin nya film Push som har världspremiär på CPH:DOX idag granskar Fredrik Gertten hur bostäder blivit spekulationsobjekt. ”Det är en global sjukdom”, säger han. Foto: Ralph Bretzer
En konsekvens av spekulationen i bostäder är hus, och områden, som lämnas mer eller mindre tomma, ”Att människor bor i husen är bara en komplikation. Värdet går upp och om ingen bor där kan du köpa och sälja mycket friare”, säger Fredrik Gertten. Foto: Janice D’Avila/Pressbild
Foto: Ralph Bretzer

Gertten granskar en global sjukdom

Det är inte gentrifieringen som är problemet, det finns någon annanstans.
Fredrik Gertten undersöker i sin nya film Push, som har världspremiär vid dokumentärfilmsfestivalen CPH:DOX under lördagen, hur våra bostäder kan stiga i värde betydligt snabbare än våra löner.

I Bikes vs. Cars från 2015 granskade Fredrik Gertten kampen mellan cyklister och bilister. I nya Push fortsätter han att titta på hur städerna inte längre arbetar för sina invånares bästa, för att tala med Gerttens egna ord. Det handlar om hur bostäder blir dyrare och dyrare utan att lönerna för den sakens skull hinner med i utveckligen. Byggnader och lokaler lämnas öde, samtidigt som människor inte har råd att bo kvar i sina hem.
– När jag var journalist på Arbetet skrev jag mycket om stadsfrågor och stadsplanering. Bikes vs. Cars handlade om stadsplanering och de krafter som gör att städer ser ut som de gör, berättar han.
– Ibland får man för sig att utvecklingen i en stad är något slags naturlig utveckling, ungefär som vädret. Läser man nyheterna så står det åtminstone en gång i månaden att nu går priserna upp eller nu går villapriserna ner. Det kommer som om det vore väderleksrapporter.
Någonstans under resorna i samband med Bikes vs. Cars – filmen visades i 90 länder och Gertten besökte själv ett 40-tal av dem – föddes känslan av att det var något i den bilden som inte stämde.
– All utveckling är ändå människorstyrd och det finns krafter som styr åt ett håll och andra krafter som kanske inte trycker tillbaka och bara låter det hända. Den här filmen är ett slags undersökning där jag försöker förstå.

Den metod Fredrik Gertten använt är att han för två år sedan började följa Leilani Farha, FN:s speciella sändebud när det gäller bostad som mänsklig rättighet. Resan har fört dem runt om i världen. Tillsammans har de pratat med en nobelpristagare i ekonomi, en världsledande sociolog och den kände reportern Roberto Saviani som fått berätta om de kriminella pengarna som tvättas genom fastighetsaffärer. De har också mött de som blivit utsatta för de kraftigt ökade boendekostnaderna.
– För att se ett mönster bättre måste man lämna den nationella nivån. Skulle vi bara se till Sverige skulle vi prata om egnahemsrörelsen, fastighetsbolagen, räntebidrag och fastighetsskatt … det skulle bli alldeles för tekniskt. Jag ville göra en film där vi kan se ett mönster men som inte handlar om olika nationella program.

De som har drabbats, vad är det som de har blivit utsatta för?
– Själva ordet Push syftar på de som blivit utknuffade från sina hem, från stadsdelen de har bott i. När hyrorna går upp kan folk inte bo kvar.
– Den utvecklingen är inte så extrem här i Malmö som den är i Stockholm, till exempel, men i Lund är det väl ingen som kan bo kvar inne i stan. Att priserna går upp i Malmö, Lund och Helsingborg märker du också av i Eslöv eller Höör – ställen där det tidigare varit billigt att bo.
– Om du inte har så mycket pengar hamnar du till sist där det inte finns så mycket jobb; där det inte finns kommunikationer eller skolor. Det är det globala mönstret.
I New York och London syns den utvecklingen tydligt men mest extremt är det, enligt Gertten, i den tredje världen.
– Det är en global sjukdom.
Varför har det då blivit som det har blivit? Det svar Fredrik Gertten har kommit fram till är att bostaden har blivit ett investeringsobjekt, en vara som vilken annan som helst.
– Folk som har mycket pengar vill ju förränta sina pengar på bästa sätt och just nu har man kommit fram till att bostäder är det bästa. Generellt sett så letar man efter objekt som är undervärderade. En del av det nya mönstret är att de allra fattigaste områdena blivit väldigt attraktiva för kapitalmarknaden. Där ser man den största potentialen att höja hyrorna. Det pågår också i Sverige.

Du identifierar ett problem här. Kommer du fram till någon tanke om hur man bryter den här utvecklingen?
– Jag tror att det enda sättet att bryta en sådan här utveckling är politik. I grunden är det marknaden som löper vild och som ingen riktigt har koll på. Det är en extrem koncentration av kapital. Din hyresvärd bor inte här längre. Din hyresvärd är en kapitalfond och ditt hem kan köpas och säljas 50 gånger under en timma och du har ingen aning om det. Och de som äger ditt hem har ingen aning om att du existerar. De här kapitalfonderna, världens största fastighetsägare, ägde inga fastigheter innan finanskriser 2008. Jag tror inte att politikerna har förstått var vi hamnat. Man kan också säga att de inte har gjort sitt jobb för de har inte varit vakna för den här utvecklingen.

Några politiker kommer i alla fall att se Push. Den danske bostadsministern och Malmös finansborgarråd Katrin Stjernfeldt Jammeh är inbokade till en av visningarna av CPH:DOX.
– Det hoppfulla i filmen är att jag har träffat politiker runt om i världen som lite har börjat ta tag i det hela.
– Leilani Farah har startat ett initiativ om bostaden som mänsklig rättighet som kallas The Shift och Malmö har nu, som första svenska stad, gått med i det. Det handlar om att städer ska förändra detta.