Slå vakt om svenska språket

Krönika Håller eng­els­ka på att ta över som do­mi­ne­ran­de språk i Sverige?
Opinion • Publicerad 4 april 2019 • Uppdaterad 24 november 2021

Är svens­kan hotad i Sverige. Håller eng­els­ka språket på att ta över som do­mi­ne­ran­de språk?

Det är en över­dri­ven slut­sats, men allt of­tare an­vänds eng­els­ka i olika re­klam­sam­man­hang och som namn på allt fler fö­re­te­el­ser, inte minst med kopp­ling till nö­jes­in­du­strin.

Men svenska språket kan hotas ock­så av att eng­els­ka ord och ut­tryck över­tas utan ef­ter­tan­ke. Det gäller inte minst tek­niska be­grepp och ord som har sitt ur­sprung i it-världen.

Går man långt till­ba­ka i hi­sto­rien var Gustav Vasas översättning av Bi­beln på 1500-talet en vik­tig mil­stol­pe för att stärka svens­kan som skrift­språk och göra språket mer en­het­ligt.

I modern tid kan man kon­sta­tera att först 2009, allt­så för bara tio år se­dan, stiftades den språk­lag som slår fast (§ 4) att ”svenska är hu­vud­språk i Sverige”. Det in­ne­bär (§ 5) att svens­kan är ”sam­häl­lets ge­men­samma språk” som ”ska kun­na an­vändas inom alla sam­hälls­om­rå­den”.

Särskilt vik­tig är § 6: ”Det all­männa har ett särskilt an­svar för att svens­kan an­vänds och ut­vecklas.” Med det all­männa menas inte bara staten utan ock­så lands­ting, re­gi­oner och kom­muner. Det finns an­led­ning för många kom­muner och re­gi­oner att tänka över hur de til­lämpar lagen.

I språk­la­gen mar­keras ock­så de na­tio­nella mi­no­ri­tets­språkens ställ­ning. Det står inte i mot­sats­ställ­ning till att svenska är hu­vud­språket i Sverige.

I kom­munerna finns många ex­em­pel på att eng­els­kan helt omo­ti­ve­rat fått er­sätta svens­kan, i strid med språk­la­gen. Den stora evenemangs­an­lägg­ningen Malmö Live har ex­em­pel­vis ett del­vis eng­elskt namn (prickarna i ö-et i Malmö har ändå fått vara kvar), helt omo­ti­ve­rat.

Det pro­jekt för att skapa ett nytt na­tio­nellt mu­se­um för mig­ra­ti­on och de­mo­kra­ti i Malmö har ändrat namn från Rö­rel­sernas mu­se­um till Museum of Movements. Var­för?

Re­gi­on Skåne har ett fö­re­tag som heter Skåne Care AB. Det sysslar med vård­ex­port, och då kan ett eng­elskt namn vara mo­ti­verat. Där­emot är det svårt att för­stå var­för EU-kon­toret heter Skåne European Office. Det står särskilt i språk­la­gen ”svens­kans ställ­ning som of­fi­ci­ellt språk i Eu­ro­pe­is­ka uni­onen ska värnas”. Även om flera språk an­vänds i Brys­sel bör det of­fi­ci­ella namnet vara svenskt.

På uni­ver­si­tet och hög­sko­lor har länge an­vänts kurs­lit­te­ra­tur på eng­els­ka. Det är inget att pro­te­stera mot efter­som svens­kan är för li­tet språk­om­rå­de för att allt ska kun­na över­sättas.

Men att allt fler (näs­tan alla) ­av­hand­lingar och upp­satser skrivs på eng­els­ka är ett hot mot svens­kan som ve­ten­skap­ligt språk. Uni­ver­si­tetens an­sva­riga borde läsa språk­la­gen.

No­bel­stif­tel­sen är for­mellt inget all­mänt or­gan, men det är ändå utmanande att den­na kan­ske den mest in­ter­na­tio­nellt kända or­ga­ni­sa­tionen i Sverige inte ens har en hem­si­da på svenska utan en­bart på eng­els­ka.

Fö­re­tag är inte bundna av språk­la­gen och allt­mer re­klam är mer el­ler mind­re på eng­els­ka. Ändå visar en opinionsmätning som an­non­sör­fö­re­ningen låtit göra att var­an­nan svensk är ne­ga­tiv till re­klam på eng­els­ka. För­står inte re­klam­ma­ka­rna sitt eget bästa? Det är dags att visa kon­su­ment­makt.

Yng­ve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.