Slå vakt om svenska språket
Är svenskan hotad i Sverige. Håller engelska språket på att ta över som dominerande språk?
Det är en överdriven slutsats, men allt oftare används engelska i olika reklamsammanhang och som namn på allt fler företeelser, inte minst med koppling till nöjesindustrin.
Men svenska språket kan hotas också av att engelska ord och uttryck övertas utan eftertanke. Det gäller inte minst tekniska begrepp och ord som har sitt ursprung i it-världen.
Går man långt tillbaka i historien var Gustav Vasas översättning av Bibeln på 1500-talet en viktig milstolpe för att stärka svenskan som skriftspråk och göra språket mer enhetligt.
I modern tid kan man konstatera att först 2009, alltså för bara tio år sedan, stiftades den språklag som slår fast (§ 4) att ”svenska är huvudspråk i Sverige”. Det innebär (§ 5) att svenskan är ”samhällets gemensamma språk” som ”ska kunna användas inom alla samhällsområden”.
Särskilt viktig är § 6: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.” Med det allmänna menas inte bara staten utan också landsting, regioner och kommuner. Det finns anledning för många kommuner och regioner att tänka över hur de tillämpar lagen.
I språklagen markeras också de nationella minoritetsspråkens ställning. Det står inte i motsatsställning till att svenska är huvudspråket i Sverige.
I kommunerna finns många exempel på att engelskan helt omotiverat fått ersätta svenskan, i strid med språklagen. Den stora evenemangsanläggningen Malmö Live har exempelvis ett delvis engelskt namn (prickarna i ö-et i Malmö har ändå fått vara kvar), helt omotiverat.
Det projekt för att skapa ett nytt nationellt museum för migration och demokrati i Malmö har ändrat namn från Rörelsernas museum till Museum of Movements. Varför?
Region Skåne har ett företag som heter Skåne Care AB. Det sysslar med vårdexport, och då kan ett engelskt namn vara motiverat. Däremot är det svårt att förstå varför EU-kontoret heter Skåne European Office. Det står särskilt i språklagen ”svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas”. Även om flera språk används i Bryssel bör det officiella namnet vara svenskt.
På universitet och högskolor har länge använts kurslitteratur på engelska. Det är inget att protestera mot eftersom svenskan är för litet språkområde för att allt ska kunna översättas.
Men att allt fler (nästan alla) avhandlingar och uppsatser skrivs på engelska är ett hot mot svenskan som vetenskapligt språk. Universitetens ansvariga borde läsa språklagen.
Nobelstiftelsen är formellt inget allmänt organ, men det är ändå utmanande att denna kanske den mest internationellt kända organisationen i Sverige inte ens har en hemsida på svenska utan enbart på engelska.
Företag är inte bundna av språklagen och alltmer reklam är mer eller mindre på engelska. Ändå visar en opinionsmätning som annonsörföreningen låtit göra att varannan svensk är negativ till reklam på engelska. Förstår inte reklammakarna sitt eget bästa? Det är dags att visa konsumentmakt.