Anneli Kihlstrand. Foto: Jakob Hydén.
Rapsproteinet är redan idag ett bra fodermedel och skulle kunna användas även som livsmedel i högre grad,menar Anneli Kihlstrand.

Rekordareal med höstraps följer på dålig skörd

På landet Än är det någon månad kvar, men sedan börjar rapsfälten blomma gult i Skåne. Och aldrig tidigare har det odlats så mycket höstraps som inför den här säsongen.

Den var den tidiga och klena skörden förra året som borgat för att alla de som ville hade möjlighet att så höstraps i tid. Det säger Anneli Kihlstrand, vd för SFO, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare.
– Det var det goda som kom ut av det eländiga 2018. Det gör att vi har en rekordareal och den ser bra ut.

Totalt rör det sig om drygt 100000 hektar. Vårrapsen däremot minskar i omfattning och gjort så ända sedan förbudet mot insektsbetning infördes för några år sedan. För några år sedan var arealen för vårraps på 50 000 hektar. Nu ligger den på omkring 10 000 hektar.
Höstrapsen ger större skördar och har högre oljehalt. Så vad spelar det för roll att vårrapsen minskar i areal?
– Det är mest en fråga om geografi. Vi odlar höstraps om vi har möjlighet till det. Men uppe i Mellansverige finns det bygder där vårrapsen är klart bättre lämpad. Då har de inga alternativ. Då blir det väldigt ensidigt med stråsäd så där har de tappat en omväxlingsgröda.
Förra året rapporterades det om odlare som hade problem med rapsbaggar. Hur ser det ut inför i år? Kan man förutse vilka angrepp man riskerar att få?
– De flesta insekter kan man inte förutse. Man får vara väldigt vaksam, själv vara ute och titta på sina fält och så följa växtskyddscentralens avräkningar. Men det kommer som regel insekter till rapsen. Det kan man räkna med, säger Anneli Kihlstrand.
Vilka möjligheter har man att skydda sig mot angrepp? Har rapsodlarna här samma förutsättningar som kollegorna i Europa?
– Det är bra att kunna beta utsädet. Det ger ett tidigt skydd. Den möjligheten har man inte kvar med något effektfullt medel. Men det gäller numera i hela EU, tidigare gällde det bara Sverige. Nu tittar vi efter möjligheterna att hitta nya verkningsmekanismer som ska vara mindre skadliga för nyttoinsekter.
I somras fick man börja använda tillväxtreglerande medel. Vilka är fördelarna med dem?
– Det är en försäkring för bättre vinterhärdighet. Vi har varit på den här frågan i tio år i SFO. Det som man kunnat göra i alla grannländer har vi inte kunnat göra. Vi är vid höstrapsens nordgräns, om någon haft nytta av att tillväxtreglera på hösten så är det den här nordliga odlingen. Vi har jobbat på och slutligen 2018 hade vi en framgång. Då fick vi en registrering för svensk marknad. Det är jättespännande för väldigt många lantbrukare tog fasta på den möjligheten. Så vi bedömer att halva arealen är behandlad antingen med tillväxtreglerande Caryx eller Folicur Xpert; en fungicid med tillväxtreglerande effekt. Så vi har ett par olika produkter att tillgå. Det har varit ett stort intresse bland odlarna, säger Anneli Kihstrand.
Vid rapsodling pratas det om vikten av växtföljd. Hur ska den se ut?
– Inte oftare än vart sjätte år är en god tumregel. Här nere i Skåne, där mycket av rapsen odlas, odlar man ofta vart fjärde år och det kan vara vanskligt om man drar på sig växtföljdssjukdomar som klumprotsjuka.
Och anledningen till att man tummar på de här sex åren är för att rapsen ger god förtjänst?
– Ja, det är en lönsam gröda. Men vi är måna om att vi kan odla lönsamt över tid. Får du in klumprotsjuka så får du dras med den under lång tid. Det finns inget botemedel egentligen.

Ekologiskt odlad raps ger bättre betalt än konventionellt odlad. Ungefär 8 procent av höstrapsen är ekologisk i Sverige, vilket i internationellt perspektiv är mycket. Men det kan vara en chanstagning att satsa på ekologiskt. Enligt Anneli Kihlstrand kan man få lika höga skördar för ekologiskt odlad raps om man är noga med att ha en bra växtföljd och lyckas bemästra ogräset.
– Men kommer insekterna har du inget att sätta emot. Från fjolåret har vi rapporter om fullgoda skördar på 4,5 ton eller totalt missväxt. Så det är ett stort risktagande i ekologiskt. Men det finns absolut möjligheter, säger Anneli Kihlstrand.
Vad tänker du om rapsens framtid?
– Det som är intressant är vad som händer på EU-nivå och hur ska det se ut med grödbaserad bioenergi eller biodrivmedel framöver. 65 procent av EU:s raps odlas för biodiesel. I Bryssel är man är ganska skeptiska till att odla energi på åkermark. Men vi vet att vi har mycket att hämta både från åkermark och skogen i vårt land.
Och vad tror du om raps som livsmedel?
– Vi är vana att tänka att rapsen är en oljeväxt. Men proteinet är redan idag ett bra fodermedel – i princip alla djurslag kan äta rapsmjöl – och även vi människor skulle kunna ha rapsprotein som vår huvudsakliga proteinförsörjning. Det som krävs är att det ska bli riktigt gott. Det finns mycket spännande forskning på det, både på Lunds tekniska högskola och internationellt. Det kan vara en stor del av proteinskiftet.