Nedskärningar som skadar vår fina skola

Hässleholms kommun har under några år haft som ledord ”Alla ska få bli sitt bästa.”
Ett ledord som ska spegla hur skolan tar hand om barn och ungdomar och det fokus vid skola och utbildning som kommunen vill signalera. Med de nedskärningar som verkar vara på gång anser vi att kommunen inte kommer att kunna leverera en verksamhet som matchar dessa ledord och inte heller den skola som barn, ungdomar och vårdnadshavare kan kräva av en modern och expansiv kommun i det kunskapssamhälle vi lever i. Speciellt kommer detta att drabba de elever som av olika anledningar behöver stöd och stor närvaro av vuxna för att klara sina studier och sin livssituation.
Skolan kommer att skära ner på det som är vår starkaste konkurrensfördel – att vi har hög andel behöriga lärare och har satsat på elevhälsa, specialpedagoger och elevcoacher med mera. På de flesta punkter är vi en vanlig, normal kommun – varken bättre eller sämre än andra jämförbara kommuner. Enligt vissa undersökningar ligger kommunen redan tidigare aningen lågt vad det gäller studieresultat. Att dessa resultat skulle vända uppåt samtidigt som kommunen skär ner drastiskt på verksamheten är både orimligt och cyniskt.
När färre ska hantera mer är det fullt logiskt att eleverna är de som får betala priset, både under sina studier och även med krossade drömmar och förstörda framtidsplaner som följd. Hur elevernas resultat ska kunna förbättras samtidigt som man minskar bemanningen är för oss en gåta.
Skolan bör ses som en helhet från grundskola till gymnasium och det som inte klaras av i grundskolan hamnar på gymnasiet. Problem som uppstår behöver hanteras och utan människor som hanterar transporteras problemen vidare genom systemet.
Färre vuxna i elevernas miljö, i och utanför klassrummen, skapar grogrund för oro, mobbning, kränkningar och att fler får problem som behöver hanteras av BUP, sociala myndigheter med flera. Man flyttar så att säga kostnaderna från en plats till en annan i kommunens totala budget.

Färre vuxna runt eleverna innebär även att ”tid per elev” minskar för undervisande lärare. Vilket i förlängningen minskar möjligheterna till måluppfyllelse, främst för de elever som inte har de största resurserna.
Möjligheterna till anpassningar och individualisering i undervisningen (Något som Skolverket gång på gång angett som framgångsfaktorer) minskar drastiskt.
Risken för inställda lektioner ökar självklart då färre ska göra mer. Dels saknas någon som kan rycka in och täcka vid sjukdom och dels ökar risken för att en redan hårt belastad personal inte orkar med sitt jobb, med sjukskrivningar som följd.
I skolvardagen händer saker som inte alltid går att planera eller förutse. Det kan handla om allt från konflikter som behöver hanteras omedelbart till någon som behöver transporteras till vårdinrättning och allt däremellan. Ju färre personal, desto svårare att hantera utan att övrig verksamhet drabbas och utan att det ger konsekvenser för inblandade och andra.
I en kommun där elever, vårdnadshavare och personal inte upplever att utbildning prioriteras finns en rad konsekvenser:
– Elever från andra kommuner kommer att välja andra alternativ än Hässleholms kommun, när så är möjligt.
– Elever från Hässleholm kommer att välja andra alternativ än de kommunala hemmaskolorna, när så är möjligt.
– Personal kommer att välja andra arbetsgivare än Hässleholms kommun, när så är möjligt.

Allt detta är konsekvenser som påverkar kvaliteten, det ekonomiska utfallet och även kommunens attraktionskraft som arbetsgivare och som en plats där människor väljer att bo och arbeta.
Vi önskar att kommunens ledning allvarligt överväger sina nedskärningar inom Skola och barnomsorg och går tillbaks till kalkylarken och gör om och gör rätt vad det gäller de ekonomiska och personliga konsekvenser man uppenbart inte tagit med i beräkningarna.
Vi som skriver är 78 anställda på Jacobsskolan i Hässleholm.
1. Henrik Hedman

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Pendlar du till jobbet?

Loading ... Loading ...