Om en man med många sidor

Det som började som en avhandling om Utvandrarserien växte med tiden till den första kompletta biografin över Vilhelm Moberg.

På närmare 700 sidor berättar Jens Liljestrand om bondsonen som blev Sveriges mest lästa och älskade författare under 1900-talet. En man som många har sin egen bild av, och, som han fått höra av sina läsare, rent av tagit sig en svängom med.

– Vilhelm Moberg älskade att träffa människor, att vara ute och prata och lät sig gärna bjudas till olika tillställningar ute i landet, framför allt på 60-talet. Så många har träffat honom, hört honom spela munspel, sett honom dansa och många kvinnor i publiken har själva dansat med Vilhelm Moberg, berättar Jens Liljestrand.

Annat hans publik och läsare berättat om författaren är mindre smickrande.

– En sak som påverkat mig är hur många som har bilder av honom på 60-talet och hur han på olika fester, inte minst i studentsammanhang, kunde vara väldigt påträngande mot kvinnliga studenter. Det finns ju omnämnt i min bok också, men där mer skämtsamt. Det blir annorlunda när man faktiskt träffar de som var med och bevittnade det här på plats, säger Jens Liljenberg.

Att många har en relation till Vilhelm Moberg var en av anledningarna till att Jens Liljestrand ville skriva om honom.

– Jag har alltid varit intresserad av litteratur som berör många och som lämnat ett stort avtryck i människors liv. Att utforska det här ikoniska och mytologiska som har en plats i människors hjärta. Inte minst då Utvandrarserien, som är så oerhört känd och läst. Och att då också berätta om de här böckerna inifrån – hur gick det till när Vilhelm Moberg satt och skrev Utvandrarserien? Var satt han någonstans, hur såg det ut omkring honom? Att ta med läsaren in i hantverket Utvandrarserien tyckte jag det fanns en stark lockelse i.

En aspekt av författaren han tyckte var särskilt intressant att lyfta fram var den som affärsman.

– Det tänker man inte så ofta på, men författare är också affärsmän och -kvinnor, som har en produkt de säljer på en marknad. Och Vilhelm Moberg hade en extremt stark entreprenöriell sida jämfört med sina kollegor. Jag har fått frågan, hur kommer det sig att Vilhelm Moberg var så girig? Han var inte ett dugg girig jämfört med folk som säljer mobiltelefoner eller jeans, det är bara det att man har en förväntan om att författare ska vara idealister i det de gör. Det kanske de är ibland, men det var inte Vilhelm Moberg.

En rik källa att ösa ur var alla de brev som finns bevarade på hans och Vilhelm Mobergs gemensamma bokförlag.

– Det finns en gigantisk brevväxling med hans vänner och affärspartners på Bonniers, som har sparat allt. Breven beskriver i detalj hur industrin kring Vilhelm Moberg utvecklas och förvaltas och hur vänskapsrelationerna med familjen Bonnier vävs in i hans enorma affärssinne. Det är fängslande brevväxling.

Har författaren och journalisten Jens Liljestrand lärt sig något av författaren Vilhelm Moberg?

– Rent professionellt har jag lärt mig att hårt arbete lönar sig. Vilhelm Moberg hade inte så mycket tur, utan han arbetade väldigt hårt. Just den arbetsdisciplin han hade är beundransvärd. Den kan man både imponeras och inspireras av. På ett existentiellt plan har jag lärt mig något jag tycker är mycket fint och det är betydelsen av vänskap. Den blev viktigare ju äldre han blev. När man läser breven när han är gammal och skriver till sina jämnåriga vänner att, kan vi inte ses igen, kan vi inte tillbringa som vi gjorde förr, några dagar tillsammans och få tid att sätta oss ner och tala på riktigt om livets väsentligheter – det tycker jag nästan är det mest gripande och rörande, säger Jens Liljestrand.

För Jens Liljestrand väntar närmast en längre period av föräldraledighet från tjänsten som biträdande kulturchef på Expressen, men han har också nya skrivprojekt på gång.

– Jag har ett kontrakt med Bonniers på en ny biografi, men jag kan inte säga mer än så, säger Jens Liljestrand.

Och hur var det nu med den där stranden i Kalifornien som fick in honom på Vilhelm Moberg-spåret?

Jo, det var när litteraturstudenten Jens Liljestrand var utbytesstudent i San Diego och ännu inte hade bestämt ämne för sin avhandling han läste sig till att det var i det här området Utvandrarserien kom till.

– På sandsremsan jag satt som skoltrött 23-åring i Kalifornien sitter Vilhelm Moberg i shorts och bar överkropp och skriver de här böckerna man associerar till svenskhet, svensk historia och den här mörka dystra skogen. Det var då jag insåg att det finns något i det här livet som är väldigt spännande och motsägelsefullt – att det skulle jag vilja skriva och lära mig mer om. När jag kom hem sade jag åt min handledare i Lund att jag ville skriva om Vilhelm Mobergs Utvandrarserie. Det var då, 1998, jag tyckte att det här kan vara mitt ämne.