Annons

Han undsätter fåglar i nöd

Personligt Kenenth Bengtsson berättar i bok om svanar, ejdrar, kajor, koltrastar, fiskmåsar och andra fåglar som behövt hjälp.
Personligt • Publicerad 7 maj 2019 • Uppdaterad 25 november 2021

Runt 6 000 insatser har det blivit sedan starten 1997. Nu berättar Kenneth Bengtsson om några av dem i boken Storlom i kök och fasan i grill.

Han berättar att han haft en del stöd i skrivandet av de journalblad som förs om varje fågel de tagit hand om.

Annons

– Men det är förvånansvärt hur mycket som ändå satt kvar i minnet.

Till en del kan väl det förklaras av att han i olika sammanhang då och då berättat om några av de mer minnesvärda patienterna och på det viset hållit dem aktuella i huvudet.

De som lyssnat har uppenbarligen velat höra mer, för Kenneth berättar att han har fått påstötningar om att någon gång skriva en bok om sina upplevelser. Och nu var en så god tid som någon.

I 22 år har alltså Fågelskydd spillepeng varit igång. Men det här har varit Kenneths hemmamarker längre än så.

Han växte upp i Arlöv och intresset för fåglar föddes tidigt.

– Det var väl någon gång i sjuårsåldern. Jag fick en fågelbok, Sigfrid Durangos fåglar i färg.

Det är en klassisk bok, som stod – och står – i bokhyllor i mängder med svenska hem.

Det där intresset kan han mycket väl ha visat på mormors och morfars lilla lantställe utanför Stehag. De utfordrade fåglar, och det gjorde även farmor, så vid besöken där fanns det många fåglar att titta på.

– Riktigt aktiv blev jag 1969 och höll väl på till 1975. Med militärtjänstgöringen kom en svacka; men 1987 började jag igen. Jag fick för mig att åka med på en fågelresa till Marocko. Sedan var det ju kört – jag var på tio, tolv sådana utlandsresor.

Spillepengsområdet upptäckte han tidigt. Här finns olika livsmiljöer som ger möjligheter till ett varierat fågelliv. Uppifrån den konstgjorda kullen har man fin utsikt norrut över södra delen av Lommabukten och strandängarna innanför. I söder gränsar udden till Segeås sista metrar innan den rinner ut i Öresund. I de östra delarna finns en del växtlighet och öppna gräsytor och avfallsanläggningen i väster drar också till sig uppmärksamhet.

Annons

Man kan säga att fröet till Fågelskydd spillepeng såddes en gång 1990, när Kenneth hade råkat förirra sig in på avfallsanläggningen. Han ertappades av dess dåvarande driftschef Ulf Evertsson, som visserligen upplyste honom om att där fick han inte vara, men också blev intresserad av vad Kenneth berättade om fågellivet.

Han ville gärna hjälpa och såg till att en container grävdes in i uddens norra sida, med en öppning ut mot bukten, för att ge vindskydd åt fågelskådare. ”Bengtssons bunker” fick den heta.

1997 kunde alltså Fågelskydd spillepeng starta sin verksamhet. Verksamheten drivs av Skånes ornitologiska förening och Sysav - Sydskånes avfallsaktiebolag - i samarbete. I första hand är det Malmö-Lund-regionen man täcker. Grundprincipen är att man ska bistå fåglar som skadats eller hamnat i trångmål på grund av mänsklig verksamhet.

Det kan förstås vara svårt att dra gränsen för när det handlar om mänsklig verksamhet.

Sålunda var den första fågel man undsatte en knölsvan som låg på isen i Segeås mynning den 10 januari 1997. Den var mycket försvagad, men efter ett par veckors omvårdnad var den pigg och klar att släppas ut, vilket skedde i Pildammsparken i Malmö.

Under åren som gått har Fågelskydd spillepeng tagit hand om fåglar som hamnat på balkonger och i kök, som nödlandat på motorvägar, som trasslat in sig i fiskelinor, en trut som blivit full när frukt den ätit jäst. Och en svan som någon hällt olja över.

– I något fall har vi hämtat en fiskmåsunge som någon stoppat i en papperskorg.

En del fåglar, som bara hamnat fel, kan man köra till rätt miljö och släppa med en gång. De som behöver vård får det på Fågelskydd spillepengs anläggning inne på avfallsanläggningen – det är för övrigt Sysav som står med lokalerna.

I sin bok redogör Kenneth Bengtsson för 46 av de insatser som gjorts; sammanlagt, över 6 000.

– Det blir mer och mer för varje år. 2018 var ett rekordår, med nästan 700 insatser.

Annons

Kenneth Bengtsson konstaterar att han är den idealiska personen för en sådan här uppgift:

– En ensamstående pensionär utan andra intressen.

Ett skämt med en stor ingrediens allvar; de flesta av dem som jobbar i verksamheten börjar komma upp i åren.

– Vi börjar ju närma oss en kritisk punkt; ska det här fortsätta måste det komma nytt folk.

– Skulle vi tvingas upphöra skulle det märkas. Alla hänvisar till oss; polis, räddningstjänst, kommuner.

Kenneth Bengtsson är själv pensionär sedan han blev 60. Innan dess arbetade han i många år som brevbärare – någon gång hände det att han fick avbryta jobbet för att undsätta en fågel.

Hans bil har döpts till Måsambulansen; i den finns håvar och burar, ringmärkningsutrustning och annat som en fågelräddare kan behöva.

Den vanligaste fågeln som människor larmar om är fiskmåsar, i de flesta fall trafikskadade och visar sig vara så pass illa däran att de måste avlivas.

Men solskenshistorierna är ändå många, och de överväger stort i Kenneths bok.

– Det här ger mig mycket. Dels att man hjälper fågelindivider som oförskyllt råkat illa ut.

Annons

– Och så märker man hur tacksamma människor blir när man kommer på larmen.

Fåglarna uttrycker däremot sällan tacksamhet.

– De fattar ju inte att man vill dem väl. Jag vet inte hur många måsar och trutar som bitit mig.

Så lite blodvite och blåmärken från en och annan svanvinge har det blivit. Berättar Kenneth Bengtsson och kavlar upp skjortärmen för att visa upp ett ärr från en tranklo.

bild 1/3
Kenneth Bengtsson tillbringar mycket av sin tid på Fågelskydd spillepengs högkvarter, med utsikt över södra Lommabukten,
Foto: Håkan Jacobsson
Den här kajan har många år på nacken. Att den börjat få vitt i dräkten beror just på att den blivit gammal, menar Kenneth Bengtsson.Foto: Håkan Jacobsson
Måsambulansen har den blivit kallad, Kenneth Bengtssons bil. Här har han håvar, burar, tänger och annat som kan behövas när man fångar in fåglar.Foto: Håkan Jacobsson
Kenneth Bengtsson tillbringar mycket av sin tid på Fågelskydd spillepengs högkvarter, med utsikt över södra Lommabukten,
Foto: Håkan Jacobsson
Den här kajan har många år på nacken. Att den börjat få vitt i dräkten beror just på att den blivit gammal, menar Kenneth Bengtsson.Foto: Håkan Jacobsson
Fakta:

Namn: Kenneth Bengtsson

Ålder: 65 år

Yrke: Pensionerad brevbärare.

Bor: Lägenhet i Arlöv.

Intressen: Fåglar, sitter i styrelsen för Skånes ornitologiska förening, där han också var ordförande i sju år i början på detta sekel.

Aktuell: Har just kommit ut med boken Storlom i kök och fasan i grill – några fågelminnen från åren 1997-2018. Den handlar om verksamheten på Fågelskydd spillepeng och säljs via Skånes ornitologiskas förening.

Övrigt: Fågelskydd spillepeng drivs av Skånes ornitologiska förening och Sysav – Sydskånes avfallsaktiebolag – i samarbete.

Vad ska man göra? En privatperson får inte ta hem och vårda en skadad fågel i mer än 48 timmar – inom den tiden ska man ta kontakt med någon med tillstånd, exempelvis Fågelskydd spillepeng. Däremot får man avliva en svårt skadad fågel, för att förkorta dess lidande. Hur man då bär sig åt kan man få råd om Fågelskydd spillepeng.

Håkan JacobssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons